Torsten Henrikson -Stadsbyggaren
av Lars Wenander

Om någon enskild person skall personifiera framväxten av det moderna Göteborg under rekordåren 1950-och 60-talen är nog Torsten Henrikson den man först kommer att tänka på.

Torstens far Carl arbetade som sågverksarbetare och familjen bodde i Torpa.  De drabbades ekonomiskt genom arbetslöshet och socialt genom att hustrun avled och fadern blev ensam med fem barn. Den enda möjligheten som då stod till buds för en ensamstående fader var att gifta om sig om inte barn skulle tas ifrån honom. Hans andra hustru hette Augusta och hade en son. Tillsammans fick de två söner Torsten född 1906 samt Erik

Torsten växte upp tillsammans med 7 syskon i en liten 2- rumslägenhet. Omständigheterna i hemmet var små men där förekom högläsning av litteratur samt andaktstunder på söndagarna. Han upplevde skolan som ett måste och såg som 13-åring fram mot att bidra till familjens försörjning. Hans första anställning var på ett sågverksföretag.

Han drabbades av spanska sjukan 1918. Han var förutom att han tidigt blev engagerad i att företräda sina arbetskamrater gentemot företaget aktiv   i både musiklivet och idrottsrörelsen. Han kom genom det fackliga deltagandet även att bli politiskt intresserad och blev medlem i den socialdemokratiska ungdomsklubben Aktiv och som dess ordförande från 1929 kom han att bygga upp ungdomsrörelsen i västra Sverige.

1932 deltog han i Viskadalens Vinterkurs där han träffade sin blivande hustru Ester. Efter andrakammarvalet hösten som blev en stor framgång för partiet blev Torsten riksdagsman. I konflikten inom Arbetarrörelsen i Göteborg 1933 kom Torsten att ansluta sig till den fackligt förankrade delen som leddes av Albin Ström och som uteslutits ur partiet på grund ifrågasatt lojalitet lokalt mot partiet. Torsten kom i riksdagen 1932 där han anslöt sig till partiet Socialisterna.

Det blev endast 1 mandatperiod för Torsten men han motionerade bl a om att sänka rösträttsåldern till 21 år. Efter valet 1936 att återvände Torsten till Göteborgspolitiken för alltid. Torsten lämnade Vänstersocialisterna 1937 efter interna konflikter och återvände till Socialdemokratiska partiet.

Han började på SKF samma år och stannade där till 1944. Han utsågs till studieorganisatör och startade informationsbladet ”Vi på Kulan” innan kommunalpolitiken och hyresgästfrågorna blev hans intresseområde .

Hans samhällsengagemang kom främst att inriktas på bostadsområdet där målet var att bygga bostäder främst i samhällets regi och med modern standard.

Allmännyttan kom att dominera produktionen och tillkomsten av ”miljonprogrammet” kom att bli kulmen på den politik som Torsten personifierade.

I början av 1960-talet genomfördes på Torstens initiativ tillsammans med advokatbyrå och mäklare uppköp av mark i Angered och Bergum för att klara stadens marktillgång inför en förväntad tillväxt med planer på en stadsdel i öster med minst 250 000 innevånare. Utvecklingen uteblev i den omfattning som planerats delvis beroende på lågkonjunkturen i början av 1970-talet.

Förutom bostadsbyggande var Torsten även tillskyndare av de två älvförbindelserna, Valhallabadet, Nya Ullevi och Landvetter flygplats.

Torsten hade dessutom ett stort engagemang kring frågor om natur och miljö. På hans initiativ tillkom Västkuststiftelsen och Göta Älvs Vattenvårdsförbund samt att Delsjöområdet blev naturskyddsområde.

Han hade en lång rad av uppdrag inom partiet och kommunalpolitiken och fungerade ofta som ordförande.

Boken avslutas med att partikamrater och lokala meningsmotståndare intervjuas om sina kontakter och erfarenheter av samarbetet med Torsten.   

För Arbetarrörelsens minnesbibliotek

Nils Erik Samuelsson