Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg

Göran Greider: Rudolf Meidner – skärvor ur ett nittonhundratalsliv

Boken är dels en intervjubok där Meidner förmedlar sina minnen till Greider samt kompletterande avsnitt där Greider beskriver den ekonomiska, politiska och sociala verkligheten i Tyskland och i Sverige.

Boken är indelad i 3 avsnitt.

Den första delen- ”Breslau” delen handlar om Meidners uppväxt och ungdom i den tyska nordschlesiska staden Breslau numera den polska staden Vroclav.

Den andra delen ”Makten” handlar om hans arbete med att öka svensk    fackföreningsrörelsens inflytande över kapitalbildningen

Den tredje delen behandlar dels Meidners tid i Berlin innan han emigrerar till Sverige 1933 dels om en gemensam resa med Greider till Berlin från Wroclaw

Meidner slits mellan de två identiteterna i sitt liv:  att vara jude eller att vara tysk. En annan identitetskris som han upplever senare är sin roll i den kapitalistiska produktionsordningen. Detta leder till att han engagerar sig isig inom den socialistiska ungdomsrörelsen ”Gruppe sozialisticher Schüler”

Detta innebär att han utöver spänningen mellan att var tysk eller jude även kom att engagera sig för samhällsförändringen av Tyskland till en socialistisk stat trots sin småborgerliga bakgrund. 

 Det leder till enligt Greider att han utvecklar en identitet som sociologer kallar:  att vara en ”marginal man” på svenska ”en gränsvarelse”. Man kommer under olika skeden i sitt liv att identifiera sig och ingå i olika sociala sammanhang

 1945 kom Meidner till LO och var först på dess utredningsavdelning. Och under 35 år kom han arbeta inom den centrala fackföreningsrörelsen i Sverige. Det som främst kom att uppta hans tid var att tillsammans med sina medarbetare ta fram ett förslag på hur man skulle kunna förena solidarisk lönepolitik med att öka det kollektiva ägandet av så att det skulle komma hela samhället till godo. Bakgrunden var ett beslut på 1971 års LO-kongress om att utreda frågan om den solidariska lönepolitiken och kollektiv kapitalbildning. Bakom utredningsuppdraget var motioner från Metall och Pappers om problemet med att makten över det kapital som allt snabbare ackumuleras genom de höga vinsterna i vissa branscher genom effekterna av den solidariska lönepolitiken. Till sin hjälp får Meidner Anna Hedborg en socialdemokratisk ekonom från Handelshögskolan som arbetat under Sträng.

Under utredningens gång arbetar Meidner med 2 alternativa modeller: det ”lilla” innebar att sparandet skulle vara knutet till individuellt sparande och det ”stora” som innebar kollektivt sparande.  

Under arbetet med förslag till kollektiv kapitalbildningen gjorde de en  resa till Tyskland och Österrike där man på sina respektive kongresser tagit beslut om löntagarfonder men bestämt avrådde de svenska besökarna från att gå vidare med sitt förslag.

På återresan till Sverige bestämde Meidner och Hedborg  för att välja det ”stora”  alternativet.  På en reklamaffisch för individuellt sparande såg de en glädjestrålande  arbetsklädd fackföreningsmedlem som just tagit emot ett aktiebrev. På en fråga från Hedborg : ”Ä r det så här du vill ha det? ”Svarade Meidner :” Nej så där får det inte vara”

I boken ”Löntagarfonder” beskriver de hur man skulle kunna förena problemet med  solidarisk lönepolitik med de övervinster som uppstår i de vinstrika Företagen.

Förslaget om Ekonomisk demokrati ”Löntagarfonder” innebär i korthet följande:

Man skall upprätta övergripande fonder som ej skall vara knutna till företagen utan skulle förvaltas gemensamt och erbjuda ”obligatoriska riktade löntagaremissioner” till företagen: Därigenom skulle en maktförskjutning mellan kapital och arbete äga rum inom varje företag Dessutom skulle central utjämningsfond skapas där avkastningen från samtliga aktier samlades ihop.

Det slutliga förslaget till fonder som blev resultatet av partiets bearbetning  och riksdagsbehandlingen 1983 hade i stort sett lite med Meidners ursprungliga förslag  att göra.  

 Hösten 1932 reste Meidner som 18-åring till Berlin för att studera. Berlin var vid denna tid nedgånget med oerhört tiggeri, krigsinvalider och prostitution.   Staden hade vuxit till traditionslös industristad med alla tänkbara kulturella experiment. Han umgicks med släktingar men politik diskuterades knappt. Staden hade en stor judisk befolkning och politiskt var staden röd. Meidner bor tillsammans Pusch, en kamrat från Breslau och de upplever hur nazisterna och fackföreningsrörelsen bekämpade varandra på möten och ute i samhället.  Meidner kom aldrig att gå in i någon organisation i Berlin utan blev en betraktare av hur Weimar-republiken kom att gå under och ersättas av nazistisk diktatur.

 I mars när terminen var slut återvände Meidner hem men bestämmer sig för att lämna landet när en känd våldsverkare blivit utnämnd till polispresident i Breslau 30 mars 1933 lämnar Meidner Tyskland. Nils Erik Samuelsson ;   för Arbetarrörelsens Minnesbibliotek  2026

Thage G. Peterson; Resan till Mars

Min presentation av Thages Memoarbok begränsar sig till hans liv innan han blev en offentlig person i svensk politik.

Titeln på Thages memoarbok kan ha verkat förbryllande när den gavs ut 1999, men idag är det kanske inte en utopi med tanke på de kommande rymdfärderna.

För Thage däremot var det inte tanken på att delta i en rymdresa som föresvävade honom.  Det var i stället tankar om att det nog vore bättre att vara bosatt på Mars än att vara ladugårdsdräng hemma i Berg.

Thage var född 1933 och fick tidigt bidra till familjens försörjning som dräng i 

Hans far var kyrkvaktmästare i Bergs Kyrka och samtidigt som Thage arbetade som lantarbetare fick han hjälpa fadern med att sköta värmepannan i kyrkan hemma i Berg.

Samtidigt ville Thage studera vidare efter folkskolan och Folkhögskola var en möjlighet för underklassens ”begåvningsreserv” att kompensera för den bristande utbildningen som samhället erbjöd. Helst hade han velat komma till Brunnsvik men han ansågs för att bli antagen. stället blev han antagen till Glimslövs Folkhögskolas Vinterkurs söder om Växjö. Kravet var dock att man skulle ha med egna sängkläder I Thages hem saknades både extra täcke och medel att köpa för. Tack vare ett lån från en granne och en gårdfarihandlare kunde problemet lösas och Thage åkte till Glimslöv som hans första steg på väg mot samhällsengagemang

Han sökte som elev till Viskadalens Folkhögskola men skrev i sin ansökan 1952 men skrev i sin ansökan att han inte hade möjlighet att betala terminsavgiften utan bad om uppskov. Den dåvarande Rektorn Björn Sterner löste problemet genom att Thage som hjälpt sin pappa med  uppvärmningen i sin hemkyrka blev vikarie för Olle som pannskötare. Viskadalen. För Thage blev året på Viskadalen ett år som betoningen av rättvisa och lika värde.  1988 vid skolans 60-års jubileum tog Thage upp dessa värden som präglat honom.

Efter ” lumpen” som malaj åkte Thage hem och började söka anställning på olika kommunalkontor efter folkhögskoletiden. Hans första jobb blev på kontoret i Nottebäck där han förutom att skriva hälsovårdsnämndens protokoll också betala ut skottpengar för råkben och rävöron. Nästa steg i hans yrkeskarriär blev jobbet som kommunalkamrer i Ärla i nuvarande Eskilstuna. Här fick han i uppdrag att skälla ut dåvarande partisekreteraren Sven Aspling för införandet av sockerskatten för att finansiera 1958 års försvarsuppgörelse

Hans politiska skolning började i hemmet och när han var 12 år gick han med i SSU och vid 28 års ålder blev han invald i organisationens VU och kom att ingå i partiets jordbruksutredning efter brytningen med Bondeförbundet 1957.

1958 fick Thage anställning i Folket-hus-rörelsen  för att bygga upp organisationens ekonomi och revisionsverksamhet. Det som talade för hans favör var att han förutom att han var smålänning även var socialdemokrat och nykterist. Den fösta bostaden i Stockholm var ett rum hos en greve på Strandvägen Dock blev han vräkt när greven upptäckte att hans hade Socialdemokratiska tidningar.  Thage fick genom HSB i Nacka en liten lägenhet med litet rum och kokskåp och kom sedan att bli kommunen trogen. Arbetet inom folketshus-rörelsen innebar att hjälpa till med att stötta olika folkets-hus-föreningar med sanering av deras ekonomi.

1967 blev han Vd för folketshusrörelsens riksorganisation (FHR) och fick i uppdrag att rädda organisationens framtida ekonomi och inriktning. Det svåraste var att få LO med på finansieringen. Som ett led i utvecklingen av verksamheten startades ”Bio Kontrast” för att lansera kvalitetsfilm i föreningarna samt organisering av dans som en fritidsaktivitet

1970 väljs Thage in i Riksdagen och hade därmed nått det mål som hans lärare på Viskadalen Erland Jonsson satt upp som finaste man kan bli ”vald av folket att få förtroende – inget går upp mot det”

1971 blir Thage utsedd till statssekreterare i Palmes statsrådsberedning. Därmed tråder Thage fram i det politiska rampljuset och han blir från och med nu en offentlig person.

För Arbetarrörelsens Minnesbiblioteket Nils Erik Samuelsson   260501

Ulla Lindström: Och regeringen satt kvar

Ulla Lindströms första del av sin” politiska” dagbok om regeringsåren på1950-talet betecknades som en pionjärinsats som inte skrev sina minnen för ”mossiga historiker” utan för sin samtid. Med ett mått av öppenhet vill hon ge oss insyn i några av de beslutsprocesser som styr våra öden. Trots kritik ansåg hon att regeringen inte kan förbli ett fridlyst för den insyn som medborgarna har rätt att kräva i ledningen av samhälle och näringsliv.

I andra delen av hennes politiska dagbok ger hon frimodigt oss närbilder av 1960-talets händelser. Nyckelordet i memoarernas andra del är närheten.

Hon strävar inte bara efter information och kommunikation för att minska avstånden mellan styrande och styrda.

Med närhet menar Ulla Lindström något mera. Hon letar efter nya uttrycksmedel, som kan nå fram till 1970-talets människor så att samhällsförändringen inte spårar ut i förändring som ingen längre kan hejda.

Det går att lyfta upp de ofta banala valförkunnelserna till en nivå där de kan uppfattas som avgörande händelser i människors liv vilket Tage Erlander har visat.

Hon skildrar politiska händelseförlopp så osminkat att det inte kan undvikas att de agerandes mänskliga brister ibland framträder bjärtare än vad som är brukligt i den mer nertonade memoargenren. Men det finns en stark underström av förståelse av kollegor och ömsintheten i porträtten av kollegor, ja även av några av oppositionens män som fint balanserar kritiken.

Hennes memoarer är pedagogiskt upplagda.

De består av 2 delar.

Varje år inleds med en kort sammanfattning av de viktigaste händelserna under året både i Sverige och internationellt

Sedan kommer mer utförliga faktatexter varvade med hennes personliga dagboksanteckningar som gör att det för läsaren är lätt att följa hennes arbete i riksdagen och i samhället

Den viktigaste uppgiften i hennes riksdagsarbete var under 1960-talet var att få till stånd en svensk biståndspolitik som skulle innehålla ett 1%- mål. Efter samtal med Tage Erlander kommer de överens om att Ulla lämnar regeringen under våren 1967 i samband med statsverkspropositionen och att målet om 1% i bistånd skall nås 1974.

Ursprungligen publicerat i juli 2017

SSU 100, 1917 – 2017.

SSU 100 år. SSU:s förbundssekreterare Andrea Törnestam inför 100-årsfirandet: ”SSU:arna 1917 fick inte gå ut i valrörelse, för vi hade inte allmän och lika rösträtt och detta bidrar med mycket energi till oss idag. SSU har de senaste åren gett ut egen nål inför Första maj men i år är det en nål för hela jubileumsåret, med en blinkning till den officiella Första Maj-nålen, eftersom ´sosseros-formen´ med skimrande guldkant är lånad därifrån. SSU bildades 27–28 oktober 1917 i Stockholm. Hela 2017 kommer att präglas av firandet och en stor jubileumsfest äger rum vid SSU-kongressen i Älvsjö den 13 augusti och en jubileumsbok har också tagits fram.”

PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU tavlan.

Ursprungligen publicerat i maj 2017.

Elit ny tid

Märket tilldelades duktiga tidningsförsäljare. (S.R.490)

• 1892 grundades tidningen Ny Tid i Göteborg av Fredrik Sterky.
• 1963 övertog Ny Tid tidningen Kuriren i Uddevalla som ett försök att förbättra ekonomin och hette därefter Ny Tid med Kuriren.
• 1963 i december upphörde den dagliga utgivningen, och detta datum anses allmänt vara slutet för tidningen. Sedan starten hade tidningen kommit ut med 21 644 nummer.
• 1964 började Ny Tid ges ut som veckotidning med begränsat sidantal.
• 1966 ersattes tidningen av Arbetet Väst.
• ‘2006 började Ny Tid åter ges ut som veckotidning i samarbete med den socialdemokratiska tidskriften Aktuellt i Politiken. Chefredaktör är Johan Flanke och i november görs ett namnbyte till Ny Tid Göteborgsområdet.
• 2017 läggs Ny Tid ner och ersätts av Aktuellt i Politiken.

PLACERING I BIBLIOTEKET: ABF tavlan.