Månadens märke april 2020

Svenska Sjöfolksförbundet; märket utkom 1932. Svenska Sjöfolksförbundet bildades på initiativ av LO. Tidigare var sjöfolket splittrat i fem organisationer.

  • 1932 bildades Svenska Sjöfolksförbundet.
  • 1996 uppgick förbundet i Seko och blev Seko sjöfolk och är en avdelning inom Seko.

Förbunden som bildade Svenska Sjöfolksförbundet 1932

SSU, Svenska Sjömans Unionen. (Däckspersonal)

  • 1914 bildades Svenska Sjömansunionen.
  • 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

Svenska Eldare Unionen (Maskinpersonal)

SSKF, Sveriges Sjöfarande Kvinnors Förening.

1928 bildades Sveriges sjöfarande kvinnors förening (SSKF) och hade stöd för sitt arbete från LO. Men det fanns vid denna tid ett motstånd mot att kvinnor skulle vara anställda som sjöfarare. Bland annat genomförde SSKF en blockadaktion mot Sveabolaget som resulterade i bättre arbetsvillkor. Likaså lyckades man efter blockader få till ett avtal med Kanalflottans Rederiförenings fartyg och med Mälarflottorna.

1932 uppgick förbundet i det nybildade Sjöfolksförbundet. Då hade SSKF cirka 1 200 medlemmar. I en medlemsomröstning om anslutning eller inte till Sjöfolksförbundet röstade 457 medlemmar, varav 450 röstade för, fem röstade emot och två avstod. SSKF gav ut ett eget fackorgan med namnet ”Den sjöfarande kvinnan”. Tidningen utkom tio gånger under perioden juli 1929 till juli 1932. (Källa: Förbund på sju hav del 2 ”Med sjömän på parnassen” av Yngve Gyllin, Svenska Sjöfolksförbundet 1982).

Svenska Stewardsföreningen (den manliga kökspersonalen)

(Märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

  • 1916 bildades Nya stewardsföreningen.
  • 1930 namnändring till Svenska Stewardsföreningen.
  • 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.
  • 1933 lämnade Svenska Stewardförbundet Sjöfolksförbundet och orienterade sig mot TCO.

SALIF Svenska Amerika-liniens intendenturpersonalsförbund.

(Märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling)

  • 1928 bildades Svenska Amerika-liniens intendenturpersonalsförbund, en utbrytning ur Svenska Stewardsföreningen av ombordanställda på Svenska Amerika-liniens fartyg.
  • 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska Sjöfolksförbundet.

 

Källa Svenskt föreningslexikon, Nybloms förlag 1951.

The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations

Since the End of the Nineteenth Century av Anders Kjellberg, Lunds Universitet.

Arbetarrörelsens förstamajförenings samlarrapport 257 & 258.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Handelstavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke mars 2020

Frisöranställdas förbunds märkeshistoria

 Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks Åke Rytteblad fyller 90 år den 25 mars.

Åke var Frisöranställdas förbunds siste ordförande och som en liten hyllning till Åke är Månadens märken denna månad Frisöranställdas förbunds märkeshistoria.

1906 bildades Svenska frisörbiträdesförbundet (SFBF).

1927 gjordes ett namnbyte till Svenska Frisörarbetareförbundet (SFAF).

1973 gjordes ett namnbyte till Frisöranställdas förbund (FAF).

1989 uppgick förbundet i Handelsanställdas förbund.

Förtjänstmärken från Frisörerna

Svenska Frisörarbetareförbundets hedersnål i 18 karats guld, stämplad M9 = 1962. Utdelades till medlemmar med trettio års medlemskap i förbundet. Märket tilldelades Frisöranställdasförbunds siste ordförande Åke Rytteblad.

Frisöranställdas förbunds hedersnål i 18 karatsguld, stämplad E10 = 1979.

Klubbnål från Frisörerna

”Fönen” En klubb inom Frisörerna i Malmö på 1950-talet.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Handelstavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke februari 2020

ABF på Pridefestivalen 2007

2007 är första gången ABF genomför aktiviteter i samband med Stockholm Pride som är en mötesplats för hbt-personer (homo-/bisexuella och transpersoner). ABF kämpar för ”allas lika och unika värde” och då är Pride viktigt och på festivalen lanserar ABF en ny symbol för mångfald. Det är ABFs logotype omstöpt till en blomma med kronblad i regnbågens färger, de färger som är en symbol för hbt-rörelsen.

ABF samarbetade under Pridefestivalen 2007 med Socialdemokraterna, LO och dess förbund, SSU och S-studenter, S-kvinnor, Avantgarde och Sveriges Kristna Socialdemokrater – Broderskaparna.

PLACERING I BIBLIOTEKET: ABF-tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok januari 2020

TITEL: Glad och förbannad. En bok om Bengt Göransson

FÖRFATTARE: Lars Åke Augustsson & Stig Hansén

UTGIVEN: 2002

TRYCKERI: Hjalmarsson & Högberg

PLACERING I BIBLIOTEKET:

Bengt Göransson lämnade såväl regering som riksdag 1991, men han lämnade inte rörelsearbetet. Han fortsatte med lokalt arbete i ABF, i IOGT och var aktiv i Föreningen Norden.

Just denna bok är till en del kopplad till den tid den gavs ut 2002, strax efter Göteborgskravallerna. Men det intressanta är att läsa om personen, folkrörelsemänniskan och den politiska aktivisten Bengt Göransson och hans åsikter om saker och ting.

Göransson, född 1932, växte upp i Långbro, Älvsjö där familjen var hyresgäster i två små rum och kök i en villa, mormor bodde också med familjen. Fadern och farbrodern var kilbomare, det vill säga medlemmar i Socialistiska Partiet (SP) på 1930-talet, som stod för en frihetlig socialism. Fadern blev efter SP:s partisprängning så småningom socialdemokrat och framförallt var han ombudsman i Hyresgästföreningen. Där var fadern nytänkare och tog även in affärsidkare som hyrde sina affärslokaler som medlemmar. Därmed breddade han basen och styrkan hos Hyresgästföreningen.

Det noteras av Göransson att kilbomarna ofta var affärsmässigt begåvade och drivande i Folket i Bild, Reso och andra företag. Bengt Göransson själv var förs Resotjänsteman och sedan chef för Folketshusrörelsen i elva år, en kombination av folkrörelse- och näringsverksamhet.

Att komma från enkla förhållanden och vara så gediget involverad i folkrörelser såväl före som efter tunga politiska uppdrag – Hur ofta förekommer det idag?

Likaså är Bengt Göransson oerhört klarsynt och jordnära om människor uti från sin långa livserfarenhet. Han säger i boken ”andelen obegåvade människor är lika hög bland professorer som bland befolkningen i övrigt”. Det är en intressant notering utifrån att i dagens samhälle påtalas en akademisk titel alltmer som en oerhört större tyngd i den politiska debatten än om till exempel en träindustriarbetare gör ett inlägg.

Jan Å Johansson

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke januari 2020

”AB Färgmaterial” Svenska Målareförbundets verktygsförsäljning; till förbundets 100-årsjubileum 1987 togs det fram en text över förbundets verktygsförsäljning.

Fram till år 1953 var det arbetsgivarnas uppgift att skaffa verktyg åt målarna, men redan på 1920-talet började allt fler att själva köpa penslar. Anledningen var, att målarmästarna sänkte kvalitetskraven på grund av stigande priser och dessutom köpte man för små kvantiteter. Särskilt när ackordet gjorde sitt intåg på 1930-talet blev det nödvändigt med ordentliga verktyg och det var också en fråga om yrkesstolthet; ju bättre verktyg desto bättre resultat.

År 1950 bildades AB Färgmaterial. Företaget skulle göra stora inköp och träffa avtal med fabrikanter och leverantörer om sortiment och priser. Dessutom öppnade man en färghandel i Uppsala och sedermera även i Stockholm, Göteborg, Skellefteå, Västerås, Malmö, Luleå och Linköping. Allt detta skedde under stort motstånd från de privata penselfabrikanterna utom från Perfect AB i Bankeryd, som man inledde ett samarbete med.

Det är ingen tvekan om att Färgmaterial lyckades sänka priserna och höja kvaliteten på verktygen. Sedan företaget år 1967 uppgått i det nybildade BPA ansåg emellertid medlemmarna att insynen försvårats. Köpen i butiker och avdelningar hade också minskat och företaget började begränsa sin verksamhet vid mitten av 1970-talet. Målareförbundet hade då efter kongressbeslut själva börjat överta inköp och försäljning via avdelningarna. År 1980 upphörde Färgmaterials verksamhet helt.

Redan 1953 hade Färgmaterial gjort sin första katalog över sortimentet. Denna tradition återupptogs av förbundet genom verktygsrådet år 1983, då dess första liknande katalog ställdes samman och kompletteras varje år med en aktuell prislista som bifogas Målarnas facktidning. I sortimentet finns också yrkeskläder från Slitman i Sala. 

PLACERING I BIBLIOTEKET: Handels-tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En julhälsning

Omslagsbild julfacklan 1898

Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg önskar

God Jul

och

Gott Nytt År!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok december 2019

TITEL: Folkets Hus i Göteborg – en särskild historia

FÖRFATTARE: Arne Hasselgren

UTGIVEN: 2019

TRYCKERI: A-script

PLACERING I BIBLIOTEKET:

Nu har jag läst Arne Hasselgrens (AH) bok ”Folkets Hus i Göteborg – en särskild historia” (utgiven av Håkan Andréassons förlag A-script 2019). Det är en innehållsrik bok som sätter in Folkets Hus i ett brett göteborgskt historiskt perspektiv.

AH spårar husets historia så långt tillbaka som till mitten av 1800-talet. ”Arbetarfrågan” diskuterades då ur främst ett liberalt perspektiv: ”Den bildade klassen skulle uppfostra den outbildade.” På initiativ av SA Hedlund blev det obligatoriskt för museets tjänstemän och sedan för professorerna på högskolan att hålla föredrag för allmänheten.

1864 bildades Arbetareföreningen som så småningom blev den största i Norden av sitt slag. Liberaler dominerade i början också i den. Det var den som vid Järntorget lät uppföra det första huset som var av Folkets Hus-karaktär. AH skriver om när August Palm höll sitt första föredrag i Göteborg den 5 januari 1882 i Concert du Boulevard Salong i Haga. Han kunde också nämnt att orsaken till att Palm talade där var att Arbetareföreningen vägrade upplåta lokal till denne farlige rabulist. Vi hade för övrigt en scen om den händelsen när amatörteatergruppen Scenodrama efter en beställning från Arbetareföreningen uppförde ett krönikespel på 150-årsjubileumsfesten 2016.

Folkbildningsrörelsen och Arbetarföreningen blev särskilt starka här i Göteborg. Jag tror att det hade att göra med att de göteborgska liberalerna och senare arbetarledarna misstrodde staten som hade svikit Göteborg alltsedan det andra universitetet placerades i Lund medan göteborgarnas hemställan negligerades efter freden i Roskilde. Göteborgarna vande sig således vid att de måste fixa saker själva utanför staten. Jag kan för övrigt inte heller låta bli att nämna min beskrivning av den speciella göteborgska bildningstraditionen i ”Göteborgsskolan – praktisk, friakademisk, historisk, folkbildande, social” i den finlandssvenska ekonomiska samfundets tidskrift 2007.

Under 1900-talet kom socialdemokratin att helt dominera både Arbetareföreningen och Folkets Hus-rörelsen. AH beskriver utförligt alla turer kring bygget och användningen av dagens Folkets vid Olof Palmes plats. Jag har bara en invändning mot denna gedigna historik. AH skriver om den person som från 1940-talet och framåt kom att leda den svenska Folkets Hus-rörelsen: ”Karl Kilbom hade återvänt till socialdemokratin efter ett antal år hos kommunisterna.”

Nej det var inte riktigt så enkelt. Kilbom var först med och startade det Socialdemokratiska Vänsterpartiet 1917. Han blev kommunist 1921 då SV blev SKP och kastade ut vänstersocialisterna. 1929 ledde han brytningen med Komintern och då uppstod två kommunistiska partier i Sverige – de kallades Kilbommarna och Sillénarna. 1934 var Kilbom med om att bilda det Socialistiska Partiet ihop med Albin Ström i Göteborg. Han återvände till SAP när SP gick i graven efter att partiledaren Nils Flyg gick och blev vän med Hitlers Tyskland. Även den historien har jag skrivit om ganska utförligt i en bok om Albin Ström. Att jag tycker det är viktigt att ta med det i en beskrivning av Kilbom är att både SAP och SKP/VPK/V haft en tendens att osynliggöra den vänstersocialdemokratiska tendens han representerade.

AH ger också en utförlig historik över både ABF, Folkteatern och biografen Draken. Särskilt lyfter han fram de fantastiskt roliga revyerna med Arne Augustsson, Weiron Holmberg och Roland Jansson som stjärnor. Det var tror jag ganska unikt för Sverige att äkta proletärer uppträdde på teaterscenen.

AH visar till sist konsten i Folkets Hus. Han tar med särskilt många fina bilder av Lars Gillis, som jag lärde känna då han var ihop med min styvsyster. Han var också en av dessa säregna göteborgare som i likhet med Almelin skildrade det göteborgska proletariatet med starka färger.

Johan Lönnroth

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar