Byggnadsarbetareförbundet

• 1949 bildades Byggnadsarbetareförbundet, som ett resultat av en längre tids försök från LO att genomföra sin industriplan, den så kallade industriförbundsprincipen. Man ville sammanföra alla yrkeskategorier inom byggsektorn i ett industriförbund. Byggnads blev inte så stort som planerat, eftersom flera förbund tvekade inför sammanslagningen. Svenska bleck- och plåtslagareförbundet, Svenska elektrikerförbundet, Svenska målareförbundet och Svenska murareförbundet kom därmed att kvarstå som självständiga organisationer. Vid starten 1949 hade Byggnads cirka 108 000 medlemmar. Cirka 42 500 byggnadsträarbetare kom från Svenska Byggnadsträarbetareförbundet, cirka 47 000 grovarbetare från Svenska Grov- och fabriksarbetareförbundet, cirka 13 000 rörarbetare från Svenska Metallindustriarbetareförbundet och cirka 5 500 anläggare och vattenbyggnadsarbetare från Svenska Vägarbetareförbundet. Byggnadsträarbetareförbundet, som hade sitt ursprung i det 1889 bildade Svenska träarbetareförbundet samt Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet upphörde och uppgick helt i Byggnads.

• 1961 uppgick Svenska murareförbundet [1] (silver stämplad Y7 = 1925) i Byggnads.

• 1970 upphörde Svenska Stenindustriarbetareförbundet, då en mindre del (300) överfördes till Byggnads.

• 2000 uppgick Svenska Bleck- och plåtslagareförbundet [2] i Byggnads.

Källor:

Wikipedia, Byggnadsarbetareförbundet, Arbetarrörelsens Förstamajförenings samlarrapport 29, 198, 282 och 369.

Not 1
Svenska murareförbundet.

• 1890 bildades Skånes murareförbund.

• 1892 ändrades namnet till Svenska murareförbundet.

• 1950 hade förbundet 216 avdelningar med 14 103 medlemmar.

• 1961 uppgick förbundet i Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Not 2
Efter 106 år och 5 månader upphörde Svenska bleck- och plåtslagareförbundet som egen organisation.

Märke 1 Byggnads (runda märke) utkom 2021.

Märke 3 (rad 2) Byggnads, utkom 1993.

Märke 4 Äldsta förbundsnålen, finns även som förtjänstmärke i 18 karat.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Handels-tavlan