Seko, Service- och Kommunikationsfacket

Seko:s logotyp består av tre kraftiga röda streck, hopflätade i en knut med tydliga avstånd sinsemellan, sinnrikt och starkt förenade. De bildar nio in- och utgångar ur logotypen, symboliserande de nio branscher som bygger Seko..

1970 bildades Statsanställdas förbund (SF) genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjärnarekartellen.

• Civilförvaltningens personalförbund.
• Försvarsverkens civila personals förbund.
• Kraftverkens personalförbund.
• Svenska järnvägsmannaförbundet.
• Svenska postförbundet.
• Svenska teleförbundet.
• Svenska vårdpersonalförbundet.
• Svenska vägarbetareförbundet.
• Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund.

• 1995 ändrar Statsanställdas förbund (SF) namnet till SEKO för att många verksamheter bolagiserats, vilket lett till att många medlemmar inte längre är anställda av Staten. Det nya förbundsemblemet förklarade man så här: “Den stiliserade knuten står för styrka och gemenskap och knyter ihop våra åtta branscher”.
  
• 1996 uppgick Sjöfolksförbundet i SEKO och blev den nionde branschen.

Branscherna år 2010, fackförbunden som bildade SF 1970.

Civil: Civilförvaltningens personalförbund [1] (1934–1970).

Service inom universitet, högskolor och övriga statliga myndigheter, administrativ personal, lokalvårdare, behandlingsassistenter.

Energi: Kraftverkens personalförbund [2] [3] (1962–1970).

Tekniker, personal i service och underhåll i kraftanläggningar, elmontörer, drifttekniker på produktionsanläggningar.

Försvar: Försvarsverkens Civila PersonalFörbund [4] (1917–1970).

Civil personal inom försvaret, t.ex. inom administration, kök, förråd, verkstäder och underhållsarbetare inom försvaret.

Post: Svenska postförbundet [5] (1886-1970).

Brevbärare, kontor, sortering, transport, distribution m.fl.

Tele: Svenska teleförbundet [6] [7] (1901–1970) och Växelstationsföreståndarnas riksförbund [8] (1936–1962).

Anställda inom tele, IT och kompletterande verksamhet, callcenter/kundtjänst, installation och service.

Trafik: Svenska järnvägsmannaförbundet [9] (1899–1970), Sveriges Lokomotivmannaförbund [10] (1908–1940) och Sveriges lokomotivmannaförbund och eldareförbund [11]

Lokförare, tågvärdar, spärrvakter, stationspersonal, flygplatspersonal, reparatörer, lokalvårdare m.fl.

Vård: Svenska vårdpersonalförbundet [12] [13] (1906-1970).

Anstalter, häkten, frivård, transportorganisationen (TpT), statlig ungdomsvård, missbrukarvård, Rättsmedicinalverket.

Väg och ban: Svenska vägarbetareförbundet [14] (1949–1970).

Väg- och järnvägsarbetare, beläggnings- och bergarbetare, maskinförare, färjefolk, tågtrafikledning m.fl.

Sjöfolk: Svenska sjöfolksförbundet [15] (1932–1995), Svenska sjömansunionen [16] (1914-1932), Svenska eldareunionen [17] (1914–32), Sveriges sjöfarande kvinnors förening [18] (1928-1932), och Svenska sjömans-och eldareförbundet? [19] (1900–?).

Båtsmän, motormän, elektriker, matroser, bartendrar, båtvärdinnor, kockar, kallskänkor, reparatörer m.fl.

Källor: Enskilda byråns handböcker, Fackliga organisationer LO-sektorn, Wikipedia, Seko, Arbetarrörelsens Förstamajförenings samlarrapporter 3, 12, 29, 33, 51, 116, 269, 256, 257, 258, 280, 756 och 804.

Not 1 Civilförvaltningens personalförbund.

• 1905 bildades Statens vaktmästares förening.
• 1925 namnändrades förbundet till Centralförvaltningens personalförening.
• 1935 namnändrades föreningen till Civilförvaltningens personalförbund.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 2 Kraftverkens personalförbund.

• 1921 bildades Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund.
• 1948 namnändrades förbundet till Vattenfallsverkens personalförbund.
• 1963 namnändrades förbundet till Kraftverkens personalförbund.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 3 Vattenfallsverkens personalförbund.

• 1921 bildades Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund.
• 1948 namnändrades förbundet till Vattenfallsverkens personalförbund.
• 1963 namnändrades förbundet till Kraftverkens personalförbund.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 4 Försvarsverkens civila personalförbund.

• 1917 bildades Arméns civila personals förbund.
• 1920 namnändrades förbundet till Försvarsverkens civila personals förbund.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 5 Svenska postförbundet.

• 1886 bildades Sveriges postvaktbetjänteförening.
• 1905 namnändrades föreningen till Svenska postbetjänteföreningen.
• 1908 namnändrades föreningen till Svenska postmannaförbundet.
• 1962 namnändrades förbundet till Svenska postförbundet.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 6 Svenska teleförbundet.

• 1901 bildades Sveriges rikstelefon- och telegrafarbetareförbund.
• 1902 namnändrades förbundet till Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet.
• 1912 namnändrades förbundet till Telegraf- och telefonmannaförbundet.
• 1955 namnändrades förbundet till Svenska teleförbundet.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 7 Telegraf och telefonmannaförbundet.

• 1901 bildades Sveriges rikstelefon- och telegrafarbetareförbund.
• 1902 namnändrades förbundet till Telegraf- och rikstelefonarbetareförbundet.
• 1912 namnändrades förbundet till Telegraf- och telefonmannaförbundet.
• 1955 namnändrades förbundet till Svenska teleförbundet.

Not 8 Växelstationsföreståndarnas riksförbund.

• 1936 bildades Växelstationsföreståndarnas riksförbund efter en omorganisation. Förbundet har haft föregångare i en mer löslig form nu stramade man upp organisationen till en heltäckande riksorganisation. Växelstationsföreståndarna var något så ovanligt som arbetsgivare som åtog sig arbetet på entreprenad av Televerket. Sedan anställdes biträden och avtal slöts mellan ovanstående organisation och Svenska teleförbundet.
  
• 1963 lades förbundet ner, eftersom det skedde en automatisering och Televerket behövde inte stationsföreståndarnas tjänster längre.

Not 9 Svenska Järnvägsmannaförbundet.

• 1899 bildades Svenska järnvägsmannaförbundet.
• 1940 anslöt sig Svenska konduktörspersonalförbundet.
• 1941 anslöt sig Sveriges lokomotivmannaförbund.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 10 Sveriges lokomotivmannaförbund.

• 1908 bildades Sveriges lokomotivmannaförbund.
• 1941 uppgick förbundet i Svenska järnvägsmannaförbundet.

Not 11 Sveriges lokomotivmannaförbund och eldareförbund?

• 1908 bildades Sveriges lokomotivmannaförbund. På Svenska järnvägsmannaförbundets fana avdelningarna 311, 331, 355 och 359 finns märket avbildat.

Not 12 Svenska vårdpersonalförbundet.

• 1906 bildades Sveriges fångvårdsmannaförbund.
• 1963 namnändrades förbundet till Svenska vårdpersonalförbundet.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 13 Sveriges fångvårdsmannaförbund.

• 1906 bildades Sveriges fångvårdsmannaförbund.
• 1963 namnändrades förbundet till Svenska vårdpersonalförbundet.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 14 Svenska vägarbetareförbundet. (Vägarbetareförbundet har aldrig haft något ett eget förbundsmärke)

• 1914 bildades Svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet.
• 1949 namnändrades förbundet till Svenska vägarbetareförbundet.
• 1970 uppgick förbundet i det nybildade Statsanställdas förbund.

Not 14, bild Nordiska väg och anläggningsarbetareunionen.

• Förbundet var anslutet till Nordiska väg och anläggningsarbetareunionen. Det Nordiska samarbetet bestod av informations- och erfarenhetsutbyten, anordnande av nordiska kurser och konferenser. Även ömsesidigt ekonomiskt stöd, ofta enbart till det Finska förbundet förekom.

Not 15 Svenska sjöfolksförbundet.

• 1932 bildades Svenska sjöfolksförbundet, på initiativ av LO. Innan var sjöfolket splittrat i fem organisationer.

• Svenska sjömansunionen.
• Svenska eldareunionen.
• Svenska sjöfarande kvinnors förening.
• Svenska stewardsföreningen.
• Svenska Amerika-liniens intendenturpersonalsförbund.

• 1996 uppgick förbundet i SEKO och blev SEKO-Sjöfolk och är en avdelning inom SEKO.

Not 16 Svenska sjömans unionen. (däckspersonal)

• 1914 bildades Svenska sjömansunionen.
• 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

Not 17 Svenska eldareunionen (maskinpersonal)

• 1914 bildades Svenska eldareunionen.
• 1932 uppgick förbundet i det nybildade Svenska sjöfolksförbundet.

Not 18 Sveriges sjöfarande kvinnors förening. 

• 1928 bildades Sveriges sjöfarande kvinnors förening (SSKF) och hade stöd för sitt arbete från LO. Men det fanns vid denna tid ett motstånd mot att kvinnor skulle vara anställda som sjöfarare. Bland annat genomförde SSKF en blockadaktion mot Sveabolaget som resulterade i bättre arbetsvillkor. Likaså lyckades man efter blockader få till avtal med Kanalflottans Rederiförenings fartyg och med Mälarflottorna.
  
• 1932 uppgick förbundet i det ny bildade Sjöfolksförbundet, då hade SSKF cirka 1200 medlemmar. I en medlemsomröstning om anslutning eller inte till Sjöfolksförbundet röstade 457 medlemmar, varav 450 röstade för, fem röstade emot och två avstod. SSKF gav ut ett eget fackorgan med namnet ”Den sjöfarande kvinnan”. Tidningen utkom tio gånger under perioden juli 1929 till juli 1932. Källa: Förbund på sju hav del 2 Med sjömän på parnassen av Yngve Gyllin, Svenska Sjöfolksförbundet 1982.

Not 19 Svenska sjömans-eldareförbundet (märket silverstämplad G7 = 1909).

• 1900 bildades Sjömans- och eldareförbundet med anslutning till Transportarbetareförbundet. Organisationsarbetet gick knaggligt och förbundet nästan utraderades efter storstrejken 1909. Transportarbetareförbundet drabbades utomordentligt hårt av strejkens efterverkningar och hade inte kraft att ägna sig åt sjöfolket.

Märke 1 första SEKO loggan.

Märke 2 utkom 2016.

Märke 3 Seko:s förtjänstmärke i gulmetall utdelas vid medlemskap i 30 år och 25 år som förtroendevald.

Märke 4 (rad 2), Statsanställdas förbunds första märke 1970.

Märke 5 Statsanställdas förbund, märket utkom till 10 års-jubiléet 1980.

Märke 6 Statsanställdas förbunds förtjänstmärke.

Not 12 fanbilden.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Handels-tavlan