Månadens historielektion mars 2018

Ny Tid startas

Den socialdemokratiska tidningen Ny Tid började utkomma som veckotidning i mars 1892 med Fredrik Sterky som redaktör. Sterky kom från välsituerade kretsar men betonade för Göteborgarna vid ett första möte att han tillhörde partiets vänsterflygel.

”Enär klasskampen var ett existerande faktum, var han emot kompromisser med andra partier” framförde han bland annat och syftade speciellt på liberalerna där socialdemokraterna bl.a. ingått ett samarbete i den s.k. rösträttsrörelsen. Han åtnjöt snabbt ett stort förtroende och blev redan 1892 Arbetarekommunens (Numera Socialdemokraterna i Göteborg) ordförande. Här fick arbetarrörelsen i Göteborg en ledarbegåvning i nivå med Hjalmar Branting i Stockholm och Axel Danielsson i Malmö.

Några tidningsförsök hade skett tidigare. Agitatorn August Palm hade i Göteborg sålt sin egen tidning Folkviljan. Pehr Eriksson, som grundade Arbetarekommunen, fick sparken som redaktör på en borgerlig Göteborgstidning när han hade en förstående attityd till en strejk. Han startade då bl.a. Folkets Röst som dock upphörde när redaktören hamnade i fängelse för smädelse av Konungen och Riksdagen.

Ny Tid startade med ekonomiska svårigheter.  Startkapitalet var knappt 1000 kronor. 1893 övertog Arbetarekommunen tidningsutgivningen.

Från 1894 började tidningen utges från eget tryckeri. Pressen drogs för hand vilket skapade många anekdoter. Arbetslag från hamnen och byggena turades utgivningsdagen om att dra ”Madam Blom”, som lär ha varit tung i gumpen. Först 1899 kunde Ny Tid utkomma varje vardag.

Arbetareföreningens lokaler vid Järntorget var visserligen tillgängliga sedan mitten av 1890-talet, men på 8-årsdagen av Arbetarekommunens bildande invigdes ett Folkets Hus vid Skanstorget, hörnet Bergsgatan (numera Bulteklubbsgatan) och Skolgatan. Ny Tid och Arbetarekommunen flyttade in. Här fanns samlingslokaler, café och restaurang .I källarplanet öppnade kooperativa föreningen Fram sin butik. Köptrohet var dock ett okänt begrepp. 1902 lades butiken ned.

1909 flyttades all verksamhet tillbaka till Arbetareföreningens Hus vid Järntorget. Då var socialdemokraten Herman Lindholm anställd som kamrer i Arbetareföreningen. Han var samtidigt ordförande i Arbetarekommunen , men liberalen Henrik Hedlund kvarstod som ordförande i Arbetareföreningen fram till 1917.

1894 blev ett särskilt år för Göteborgs Arbetarrörelse då Fredrik Sterky och Arbetarekommunen arrangerade en extra partikongress i Göteborg. Huvudpunkten var kampen för den allmänna rösträtten.

Fredrik Sterky flyttade 1898 till Malmö till tidningen Arbetet, men blev samma år LO förste ordförande. Hans dåliga hälsa gjorde dock att han avled två år senare.

Pelle Berglund

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s