”Frihet och bröd”

– en bok om om Pehr Eriksson av Hans Peterson

Hans Peterson, som mest är känd som författare av barn- och ungdomsböcker, har skrivit en historisk roman om tidningsmannen Pehr Erikssons tid i Göteborg.

Efter att blivit av med arbetet i Stockholm flyttar Pehr i september 1854 tillsammans med sin gravida hustru till Göteborg. De bosätter sig tillsammans med den nyfödda dottern i Haga.

Han får arbete som journalist och skildrar konflikterna mellan stuveriarbetarna och redarkapitalet, samt skriver om fackföreningar och den nystartade Socialdemokratiska föreningen.

Först skriver han i en tidning ägt av redarintressen, sedan som delägare i tidningen ”Göteborg”. I tidningen skildrar han den framgångsrika strejken bland färgeriarbetarna, som ledde till att fabrikörerna gick samman för att möta de anställdas krav. Sveriges första ”lockout” som leder till ett nederlag för de anställda, och att ”Göteborg”, som stött arbetarna, lades ner.

Våren 1886 Pehr fick jobb på ”Nyaste Förposten” som stöddes av Arbetarföreningen. I boken skildrar Hans Petersson det stora inflytande som bl a Dickson hade över den göteborgska politiken och i tidningen fick han inte skriva om facklig-politiska ämnen.

Tillbakagången för arbetarrörelsen i Göteborg gör att Pehrs pessimism även drabbar hustrun Lina och dottern Tua.

Tillsammans med Heurlin och Kjellman startar Pehr 1887 ”Folkets Röst” som skall vara en lokal tidning med inriktning på arbetarrörelsens situation. I boken skildras hur de tre tvistar om inriktningen på tidningen men till Pehrs stöd kommer Fredrik Sterky.

Den s k munkorgslagen som förbjöd smädelse av kronan och riksdagen låg till grund för att Pehr i dec 1889 dömdes till 1 års fängelse. Upprop från hustrun Lina om bidrag samt insamlingar bidrog till att klara familjens försörjning. Men tidningen lades ned beroende på de tidigare motsättningarna om tidningens inriktning

1:a maj 1890, som var den internatnationella arbetarrörelsens första gemensamma högtidsdag, fick Pehr bara uppleva via hörseln där han stod vid fönstret i cellen på Centralfängelset och följde demonstrationen ifrån Drottningtorget fram till Heden.

Efter fängelset erbjöds Pehr att regelbundet medverka i ”Social-demokraten” och ”Arbetet”. I Göteborg bidrog Pehr till att en ”sammanslutning av Göteborgs och förstädernas fackliga, politiska och andra föreningar som bygga på klasskampens grund” bildades. År 1890 bildades Göteborgs Arbetarekommun.

Samtidigt som arbetarekommunen instiftades blev Pehr erbjuden jobb som fast medarbetare på ”Social-demokraten” som blivande redaktionssekreterare. Inom någon vecka hade de packat sina tillhörigheter och efter avskedsfest hyllningar och hurrarop steg Pehr och familjen ombord på tåget och lämnade Göteborg bakom sig.

Arbetarrörelsen i Göteborg glömde inte bort det arbete som Pehr Eriksson gjort och i dessa yttersta dagar har Pehr givit namn åt torget vid Haga Nygata.

Nils Erik Samuelsson