Bilreparatörerna

1922 bildades Bilreparatörernas Yrkesklubb i Göteborg (märke 1). Yrket har inga traditioner att förvalta från någon skråtid eller annan äldre tid; klubben bildades med bilens genombrott som samhällsfenomen. Under klubbnumret 34 var yrkesklubben ansluten till Metallindustriarbetare­förbundets (Metall) avdelning 41 i Göteborg och 2006 namnändrades avdelningen till IF Metall Göteborg, avdelning 36.

1944 bildades Bilreparatörernas riksförening (märke 2-4) av sina yrkesklubbar och är en yrkesorganisation inom Metall (idag, IF Metall) och har ca 12 000 medlemmar.

Arbetsmiljön för landets bilreparatörer är en viktig fråga; bilreparatörer utsätts för dålig arbetsmiljö som svetsrök, oljor, kemikalier, spräng­ämnen, och dessutom­ alla vibrerande verktyg och dåliga arbetsställ­ningar. En fungerande yrkesutbildning är en annan stor fråga för bilreparatörerna; eleverna måste klara kärnämnen som matte och engelska eftersom branschen ställer sådana krav idag.

1933 bildades Norrköpings bilarbetareklubb (märke 5) och redan 1934 hade de en föreningsrättsstrid 29 januari–11 juni mot en arbetsköpare som sade upp sina anställda när de organiserade sig fackligt. Men den striden vann facket och de andra företagen inom bilbranschen tecknade också avtal med Metall och anslöt sig till arbetsgivarorganisationen.

Märke 1 Bilreparatörernas yrkesklubb i Göteborg (100 år) 1922–2022.

Märke 2-4 Bilreparatörernas riksförening.

Märke 5 Norrköpings bilarbetareklubb.

Källa:

Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg: Bilreparatörernas Yrkesklubbs Minnesskrift 1922–1942.

Dagens Arbete: artikel med den nyvalda ordföranden för Bilreparatörernas riksförening, Olle Åkerlund, juni 2007.

Jan Å Johanssons bibliotek: Svenska Metallindustriarbetareförbundet, avdelning 12, Norrköping 1894–1994. PLACERING I BIBLIOTEKET: IF Metall-tavlan