Månadens märke juli 2019

Erlandergården Ransäter EWK 1961. Erlandergården är ett personmuseum i Ransäter i Munkfors kommun. Museet har förre statsministern Tage Erlander som tema. Det är ett trevåningshus. Då Tage Erlander var liten bodde han med sin familj på andra våningen och gick i folkskola på första våningen, där folkskolan hade sina lokaler och hans far var folkskollärare. Den del av museet som är ett skolmuseum invigdes den 13 juni 1987 av dåvarande statsministern Ingvar Carlsson. Den nyare byggnaden på Erlandergården invigdes 1989 av dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt. Museet i Tage Erlanders hem invigdes av sonen Sven Erlander den 13 juni 1990. Märket utkom 1999 med bild på vår längste statsminister, ritad 1961 av den svenske konstnären och karikatyr­tecknaren Ewert Karlsson, med signaturen EWK.       

PLACERING I BIBLIOTEKET: SAP tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok juni 2019

TITEL: Albin Ström och det frihetliga spåret i svensk arbetarrörelse

FÖRFATTARE: Johan Lönnroth

UTGIVEN: 2014

TRYCKERI: Bokförlaget Korpen

PLACERING I BIBLIOTEKET: Hylla nr 5

Äntligen en väl sammanhållen bok om Albin Ström! Man har läst om Albin Ström både här och där inom svensk arbetarrörelsehistoria. Bråken inom Göteborgs arbetarekommun och den stora utbrytningen 1934 som Socialdemokraterna led av i årtionden efteråt genom svagare medlemssiffror än i övriga landet. Medverkan i Socialistiska Partiet (SP) som erhöll 5,3 % i andrakammarvalet 1932 samt 4,4 % i andrakammarvalet 1936 och som oberoende vänsterparti hade kunnat få stor betydelse i svensk politik om det överlevt de interna partistriderna i slutet av 1930-talet.

Boken är välskriven och går noggrant igenom Albins liv och politiska linje. Han var mannen som aldrig, aldrig, aldrig gav upp men som slutade som en general utan trupper. Han kunde inte underordna sig, var ingen ”teamplayer”. Torsten Henriksson däremot gick tillbaka till S och hans talanger togs i anspråk på höga poster av det partiet. Men Albin Ström var paria.

Författaren tolkar i Ström den politiska viljan att avskaffa kapitalismen och staten samt bygga det nya samhället på arbetarnas fria associationer. Då Ström aldrig blev en maktutövande politiker är det svårt att säga vilken politik han skulle genomfört som kommunalråd eller minister.

Men det är en fängslande historia att följa Albin Ströms politiska gärning. Alla striderna inom arbetarrörelsen på 1910-talet samt inom vänstern på 1920- och 30-talen är fascinerande. 1940 startar Albin och hans kamrater Vänstersocialistiska Partiet. Men det förblev ytterst litet och koncentrerat till Göteborg. Rekrytering och nätverksbygge med vänstersocialister i andra delar av landet lyckades aldrig. Ström fortsatte att ge ut tidningen Arbetar-Posten till och med 1960 och han arbetade nästan jämt. Just denna del av boken är den mest intressanta – här får man slutet på en historia som saknats i andra böcker om SP och Albin Ström.

Ström gav aldrig upp trots att det blev ökenvandring. Undrar hur många i dagens samhälle som skulle klara att arbeta på lika envist i det politiska livet trots att loppet är så gott som kört.

Jan Å Johansson

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke juni 2019

Ship to Gaza (”Skepp till Gaza”) är en svensk partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening, som avser att utrusta, bemanna och segla fartyg med humanitärt bistånd från Europa till Gaza som en del av den internationella fartygskonvojen Frihetsflottan (Freedom Flotilla), i syfte att dels skapa internationell uppmärksamhet kring blockaden av Gaza, dels förse civilsamhället i Gaza med humanitärt bistånd. Den första resan gjordes 2010 och ledde till att den israeliska flottan bordade konvojen och den påföljande massiva internationella uppmärksamheten.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Resotavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens historielektion maj 2019

Föreningen Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg bildades den 8 mars 1995. I samband med bildandet skrevs denna artikel (namnet på tidningen saknas tyvärr).

Artikel om bildandet av innesbiblioteket 2

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok maj 2019

TITEL: Den röda våren 1918

FÖRFATTARE: Kjersti Bosdotter, Lars Ekdahl m.fl

UTGIVEN: 2018

TRYCKERI:

PLACERING I BIBLIOTEKET: Hylla nr 8

Det finländska samhället är mycket likt det svenska. Men några stora skillnader måste man förstå: närheten till Ryssland och de tre krigen; inbördeskriget 1918, vinterkriget 1939–40 och fortsättningskriget 1941–44. Inbördeskriget är också grundläggande för förståelsen av nordisk socialdemokratis och arbetarrörelses syn på reform eller revolution. Angelägen och efterlängtad är därför årsboken för Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 2018, den 350-sidiga antologin ”Den röda våren 1918. Finska inbördeskriget i nordisk samhällsutveckling” (red. Kjersti Bosdotter m.fl.).

En del av boken kan kallas grundkurs, till exempel ett utförligt kalendarium och fylliga biografier över röda ledare som Kuusinen, Sirola och Oskari Tokoi, världens första socialdemokratiska statsminister. Inbördeskriget var en följd av väldiga klassklyftor och det ryska imperiets sammanbrott 1917. Finland kom att stå utan statsapparat med våldsmonopol. I kapplöpningen om den formerade sig röda garden och vita skyddskårer. I januari 1918 utbröt öppet klasskrig. I april var allt över i praktiken. Den vita sidan segrade tack vare sina militärt skickliga jägarförband, finländska soldater som tränats i den tyska armén under världskriget. I slutskedet sattes också tiotusen tyska soldater in. Sedan vidtog repression; 13 000 röda dog i fångläger, främst av svält och sjukdom.

Men antologin är också fördjupningskurs, exempelvis kapitlen om svensk, dansk och norsk socialdemokrati. Många fördömde de rödas krig; socialismen måste röstas fram i demokratisk ordning. I Norge tog dock den revolutionära falangen över Arbeiderpartiet och anslöt sig till Komintern efter slutsatsen att det finska nederlaget visade att revolution inte kan genomföras isolerat i ett litet land. Svensk socialdemokrati under Brantings ledning slöt upp bakom den egna regeringens neutralitetslinje. Man sände en egen medlingsdelegation till Helsingfors, ett hopplöst företag. I ett mycket intressant kapitel visar Lars Ekdahl hur partisekreteraren Gustav Möller i sin rapportering visserligen markerade avstånd från det röda våldet men också såg det som självförsvar. Möller var reformist men tvetydig, skriver Ekdahl. Ja, så är nog också våldets roll i historien.

Olle Josephson

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke maj 2019

Einar Gerhardsen 1 mai 1988

Norges statsminister 1945–1951 och 1955–1965. Fängslades 1941 och satt i koncentrationsläger i Tyskland 1942–44. Han flyttades därefter till Norge och satt internerad på Grini fram till fredsdagen. I Norge ses Gerhardsen som Norges landsfader efter att ha regerat Norge i 17 år, Norges meste statsminister genom tiderna. Eftermälet är överlag positivt. På svenska har hans fyra memoarböcker utkommit. Alla böckerna finns på Arbetarrörelsens Minnesbibliotek.

  • I unga år, Minnen från sekelskiftet fram till år 1940.
  • Kamrater i krig och fred Minnen 1940–45,
  • Samarbete och strid Minnen 1945–55.
  • I medgång och motgång Minnen 1955–1965.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Nordiska tavlan, Norge.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke april 2019

Viskadalens Folkhögskola & Västra Sveriges Arbetarrörelses Folkhögskola, (VSAF) loggan som utkom 2013 symboliserar de båda skolornas första bokstav.

V = Viskadalen, A = AFiG.

  • 1928 bildas Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen, som ligger mellan Borås och Kinna och ägs och drivs av arbetarrörelsen i Västsverige.
  • 2013 bildas Västra Sveriges Arbetarrörelses Folkhögskola (VSAF). Målsättningen var och är att vara det ledande bildningscentret för arbetarrörelsen i Västsverige och ett bildnings­­center för att minska utbildningsklyftan i samhället och bidra till att stärka demokratin och civilsamhället genom den verksamhet man bedriver tillsammans med medlemsorganisationerna. Verksamheten är uppdelad i tre separata delar: Arbetar­rörelsens Folkhögskola i Göteborg (AFiG), Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen och Kursgården i Seglora.

PLACERING I BIBLIOTEKET: ABF tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar