Arbetarrörelsens Minnesbibliotek firar 25 år

Lördagen den 23 april 2022 kunde medlemmar och vänner till Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg samlas, två år försenat, för att fira dess första tjugofem år. Det var välfyllt program och trevlig samvaro som det bjöds på.

Under Minnesbibliotekets ordförande Sören Björkmans förnämliga ledning hade närmare sextio medlemmar och vänner till Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks i Göteborg samlats till en jubileumsfest i Arbetarrörelsens folkhögskolas lokaler vid Järntorget för att uppmärksamma det första kvartseklet.

Som först ut bland talarna stod Arne Hasselgren, fd ombudsman på ABF Göteborg, som var delaktig i Minnesbibliotekets bildande år 1995 och som berättade om bakgrunden och den första tiden. Vi fick bland annat höra om initiativtagaren Sigfrid Oscarsson och hans besök vid Marx Memorial Library i London och hur det besöket gav honom inspirationen till att verka för ett motsvarande minnesbibliotek i Göteborg. Som grundare till Minnesbiblioteket kom ABF, LO och Göteborgs Arbetareförening att stå, och som tidiga involverade fanns Guldheden-Landala socialdemokratiska förening och Centrum för Arbetarkultur vid Göteborgs universitet. Precis som vid Marx Memorial Library i London så skulle Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg drivas av ideella krafter och byggas upp av gåvor, och denna ordning har man varit trogen.

De närvarande fick därefter lyssna till Maria Voyvodova, fd kulturkommunalråd i Göteborg och numera gruppledare för Socialdemokraterna i kulturnämnden, som talade om Minnesbibliotekets roll i framtiden som kulturbärare inom Arbetarrörelsens och den viktiga roll som det har för svensk Arbetarrörelses framtid.

Underhållningen för dagen stod Rasmus Andersson och Maria Hörnelius för. Rasmus Andersson bjöd på ett eget musikprogram, och även en musikalisk frågelek kallad ”28 små tecken – till Arbetarrörelsens Minnesbibliotek” där det i texten gömts ett antal kända författare och boktitlar som skulle listas ut vilka de var. Det var tydligt att det var uppskattat av de närvarande. Maria Hörnelius, regissör och skådespelerska vid Göteborgs stadsteater, berättade på ett stålande vis om sitt samarbete och sin vänskap med Kent Andersson och läste också texter av honom. Det hela var mycket inlevelsefullt och det blev många skratt.

Det bjöds på dagen till ära på en ordentlig och välsmakande buffé, med en mängd kallskuret och annat gott, som det märktes var synnerligen uppskattad av samtliga. Vid avslutningen överlämnades en gästbok som gåva till Minnesbiblioteket från Frölunda socialdemokratiska förening, och de närvarande blev de första att inviga denna.

Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg ser med tillförsikt på framtiden, och önskar väl mött år 2045 när det skall firas det första halvseklet. Dagens väl genomförda program var ett samarrangemang mellan Arbetarrörelsens Minnesbibliotek, Göteborgs Arbetareförening, ABF och LO. Det hade utlovats en innehållsrik och spännande eftermiddag, och det levdes det verkligen upp till.

Carl T. Ek

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens historielektion april 2022

Mäster Palm i Göteborg

Då August Palm år 1881 återvänt till Sverige efter många år i Tyskland och Danmark inledde
han omedelbart arbetet med att sprida de socialistiska lärorna, som han hade lärt känna under
sina år i Tyskland.
Första mötet höll han i Malmö den 6 november 1881 (vilket ofta ses som socialismens
födelsedag i Sverige), vilka följdes av en serie möten i Stockholm där han sökte vinna
Stockholms Fackliga Centralkommitté för marxismen och ge den en fungerande ordning med
stadgar och program. Stockholms Fackliga Centralkommitté dominerades vid tiden helt av
liberala arbetare och hantverkare. I Göteborg infann sig Palm tidigt året där på, med samma
plan i sitt bagage.


I Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning den 4 januari år 1882 fanns en annons insatt av Palm
där man kunde läsa att han kl. 4 följande eftermiddag på schweizeriet Concert du Boulevard
vid Södra Allégatan skulle hålla ett socialdemokratiskt föredrag, och att han tog 25 öre i
inträde (inträdet var anmärkningsvärt högt med tanke på att en arbetare i Göteborg vid tiden
tjänade endast 15–20 öre i timmen och få hade mycket över då bostadshyran och maten var
betald). Palm skriver själv om händelsen: ”Till Göteborg reste jag strax på nyåret 1882 och
tog genast itu med arbetet. Här hade jag turen att utan stort besvär erhålla lokal. Å ”Konsert
Boulevard”, som sedan frälsningsarmén lade vantarna på, höll jag det första mötet. Fullt hus
och god stämning.”


Palm vill nå Göteborgs arbetare med sitt budskap, men troligen var det mycket får bland
åhörarna. De arbetare vilka hade råd med tidning var inte många, därför är det troligt att de
flesta deltagarna var just göteborgsliberaler som var nyfikna på vad den socialistiska
arbetarrörelsen hade att förmedla, och säkert en hel del tidningsfolk, intellektuella,
hantverkare och mindre butiksinnehavare.
Bland journalisterna, notisskrivarna och de intellektuella var Palm redan ett känt namn.
Stockholmstidningarna hade några veckor tidigare skrivit mycket om hans möten där. Hans
republikanska utomhusmöte vid LillJans annandag jul året innan (vid mötet fungerade den
kände socialistiske skribenten och LO:s förste ordförande Fredrik Sterky, chefredaktör för
Ny Tid i Göteborg 1892–98 och även den andre ordföranden för Göteborgs arbetarkommun
som mötesordförande) hade även lockat till sig den förre överståthållaren och senare
statsministern den konservative riksdagsledamoten Gillis Bildt, och det var naturligtvis
tidningarna inte sena att skriva om.


De socialdemokratiska mötena i Göteborg fortsatte Palm under de två efterföljande veckorna i
en tidigare metodistkyrka i Pustervik, som han enligt egen beskrivning hyrt av ”en snål
gammal gubbe”. Palm beskriver själv i Ur en agitators liv att vid dessa möten infann sig
”motståndare, särskilt allt vad Göteborg ägde av liberala koryféer”. Han omnämner särskilt
”f.d. sockerbagaren Maurits Rubenson, Göteborgs handelstidnings ”flygande”, skolläraren
Törngren, smedförmannen Samuelsson, konsul Kraft, redaktör Bellander m.fl.”, men också
adjunkt Hallgren, skribent för tidningen Förposten, som Palm menade stod för de mest
negativa skriverierna och kritiken mot den socialistiska arbetarrörelsen.
De mest kritiska rösterna kom självfallet från det konservativa lägret, huvudsakligen från dess
främsta organ i Göteborg, nämligen Göteborg-Posten. I en anda typisk för GP ägnade dess
skribenter sig åt att i sina spalter främst åt att söka dra ett löjets skimmer över skräddaren från
Skåne, och till och med använde sig av ren lyteskomik över att Palm var låghalt. Göteborgs
liberala språkrör, Handelstidningen, till skillnad från GP, var betydligt mer seriösa i sina
referat.


Palm omnämner själv att GHT-redaktören Rubenson var närvarande vid mötet på Concert du
Boulevard men inte att GHT: s blivande huvudredaktör Henrik Hedlund också närvarade,
brorson till den dåvarande huvudredaktören S.A. Hedlund. Det var dock Henrik Hedlund som
skrev referaten i GHT. Anledningarna till att Palm inte omskriver Hedlund kan man bara
spekulera om idag.
Men faktum kvarstår att Hedlund kunde genom sin ställning som framträdande medlem, och
senare ordförande, i Göteborgs Arbetarförening och inblandad i arbetet kring bildandet av
Göteborgs Arbetarinstitut med andra liberala krafter (verksamheten startade år 1883) ses som
en ledande man för den liberala arbetarrörelsen i Göteborg.


I sitt referat i GHT skriver Hedlund att Palm inte förtjänade att förlöjligas, och att hans tal var
”uppriktigt och fyllt med värme”. Vidare skriver Hedlund att det framfördes på en blandning
av skånska, tyska och danska, och konstaterade att det fanns en del ”med verklig udd”. Men
att Hedlund inte sympatiserade med socialismen var tydligt.
Den gemensamma ståndpunkten mellan liberaler och socialister, nämligen rösträttsfrågans
betydelse betonades, och den sociala frågans vikt för samhällsutvecklingen. Hedlund avslutar
med att rekommendera Palm att skaffa en ”värdigare” lokal och att därför kontakta Arbetarföreningen.
Palm följer rådet, men blir av GAF: s styrelse nekade att få hyra deras samlingslokaler vid
Järntorget. Men menar att Palm var en uppviglare som uppmanade till strejker, uppror och
revolution. Henrik Hedlund stod visserligen på Palms sida, men kunde inte tillräckligt sätta
emot den delen av GAF: s styrelse som hade förankringar inom frikyrkligheten och
nykterhetsrörelsen.


Det skulle ta femton år innan förhållandena inom GAF var helt förändrade. För vid ett
årsmöte inom Arbetarföreningen några år in på det nya seklet meddelat Henrik Hedlund att
han inte längre stod till förfogande för omval som ordförande, en socialist skulle väljas i
stället menade han.


Carl T. Ek

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke april 2022

J.S.E. Juventudes Socialistas Espanol, startade 1903 i Bilbao.

I början på 1960-talet togs märket fram med en upplaga på 5 000 ex. som bekostades av Göteborgs Socialdemokratiska Spanienkommitté som bildades hösten 1961 på initiativ av SSU Enighet i Masthugget. Märket var en gåva till det Spanska socialdemokratiska ungdomsförbundet J.S.E. (Juventudes Socialistas Espanol).

Huvudparten av märkena sändes till exilhögkvarteret i Toulouse i södra Frankrike. Det brutala förtrycket av arbetarna i Spanien hade upprört en hel värld. Francos seger i inbördeskriget – stödd på tyska och italienska bajonetter var ett allvarligt bakslag för de demokratiska strävandena på 1930-talet.

Vid tiden för kommitténs bildande 1961 pågick desperata strejker vid gruvorna i Asturien i norra Spanien. Inriktningen var klar: i stadgarna stod att kommittén skulle verka för ett demokratiskt socialistiskt Spanien. En paroll löd: Frihet för hela Världen men Spanien först. Alla SSU-klubbar i Göteborgsdistriktet anslöt sig och många andra S-organisationer inom arbetarrörelsen i Västsverige. Sedan bildades det kommittéer i Stockholm och Malmö.

Texten skrevs av Lennart Nyberg 1987 då han var medlem i Arbetarrörelsens Första Maj Förening och Lennart är en av grundarna till märkessamlingen på Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg. PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU-tavlan

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

August Palm – Den svenska socialismens fana

August Palm avled den 14 mars 1922, 73 år gammal. I år etthundra år sedan. Då var socialismens pionjärtid över, och socialismen växte och var på framgång.

August Palm var den svenska arbetarrörelsens skapare, och han var även betydande i den danska arbetarrörelsen. Palm hade under åren närmast före sin bortgång delvis varit borta från den växande rörelse han skapat under flera år. Detta har förklarats med att han hade svårt att finna sin plats i den nya organisationen. Hans konflikter med Hjalmar Branting och nykterhetsrörelsen var också bidragande orsaker. Palm och Branting var bland annat inte helt ideologiskt överens. En del skribenter har velat göra gällande att Palms senare verksamhet var udda och kallat dem ”förvillelser.” Men det får vara en fråga sig själv och bilda sig en egen uppfattning om. Få känner dock idag till vad man avser.

Branting hyllade dock Palm i tidningen Social-Demokraten efter Palms bortgång och kallade honom ”en fana för svensk socialism” och ”att leva i historien för de större och bättre ting, i vilka hans verkliga livsgärningar utfördes.”

Palms stora livsgärning var den att han begav sig ut i det fattiga och borgerliga Sverige med uppmaningen till de förtryckta och småfolket att organisera sig, och nödvändigheten av det för att kunna få till en samhällsförändring, och han var den tidiga arbetarrörelsens främste talesman för den socialdemokratiska synen på samhället.

Studerar man August Palm lite närmare så finner man inte bara den lysande agitatorn och talaren, utan att han även var en kärleksfull familjefar, och en man som alltid tänkte på sin älskade hustru, och som trots egna tidvis svåra ekonomiska förhållanden alltid tänkte på sin familjs välbefinnande och men också på sina kamraters och vänners och det även om han många gånger hade det sämre ställt själv än de han hjälpte.

Den 14 mars år 2022 samlades en grupp socialdemokrater i Göteborg på Viktoriahuset i Göteborg för att minnas och hedra August Palms. Det var ett samarrangemang mellan Arbetarrörelsens Minnesbiblioteket, Svenska Transportarbetareförbundet och ABF Göteborg. Inledningsanförande hölls av Arbetarrörelsens Minnesbiblioteket ordförande Sören Björkman, därefter talade Roger Hultgren för Svenska Transportarbetareförbundet och sedan höll Carl T. Ek ett föredrag om August Palm och hans livsgärning.

Mötet avslutades men en trevlig eftersits på restaurangen på Viktoriahuset. 

Carl T. Ek

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens historielektion mars 2022

Den göteborgska arbetarrörelsen allra första tid
Det första tecknet på existensen av en klassmedveten och ideologiskt grundad arbetarrörelse i Göteborg finner vi genom det uppmärksammandet som publiceringen av en artikelserie under titeln Den arbetande klassens läge i England i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning år 1847 fick.

Artiklarna var författade av Karl Marx mångårige medarbetare Friedrich Engels och hade första utgivits i bokform i Leipzig år 1845 under titeln Die Lage der arbeitenden Klasse in England. Underlaget till arbetet hade Engels fått genom sina två år vid sin faders textilfabrik i Manchester, där han dels hade studerat officiella undersökningar, dels gjort egna observationer gällande arbetarnas situation i den industritäta staden.
Samma år, 1847, lades det första spirande fröet till den blivande arbetarrörelsen i Göteborg.
Detta skedde genom den politisk-ekonomiska bildningscirkel som bildades bland annat på initiativ av bokhandlaren Nathan Jacob Gumpert (1805–1854). Cirkeln kan i mångt kallas för ”småborgerlig”, utifrån en marxistisk terminologi.
Deltagarna var i huvudsak butiksinnehavare, hantverkare och intellektuella, och de bekanta sig med den breda arbetarrörelsens idéer. Två år tidigare hade en liknad bildningscirkel bildats i Stockholm i kretsen kring skräddargesällen Sven Trägårdh, fattigläkaren Johan Ellmin och bokhandlaren Pehr Götrek. De tillhörde en hemlig svensk avdelning av Kommunisternas Förbund, vilket var den första internationella organisationen inom arbetarrörelsen och hade bildats av tyska hantverkare i Paris år 1836 vilka sympatiserade med François-Noël ”Gracchus” Babeufs protokommunistiska idéer.

Förbundet övergick dock senare till att stödja marxismen innan det upplöstes på grund av inre konflikter 18 år efter dess grundande. Götrek, som inte bara var kommunist utan också kristen, nykterist och vegetarian, har å sin sida har gått till historien som den som översatte och gav ut den första svenska upplagan av Marx och Engels Kommunistiska manifestet. Översättningen var dock bristfällig, då Götrek skrev om flera stycken så den skulle passa hans egen livsåskådning och gav därigenom verket en viss kristen prägel.

År 1851 bildas den första Göteborgs Arbetarförening (GAF). Som ordförande valdes Johan Sandvall, huvudredaktör för Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning. Inspirationen hade kommit från Stockholm och där en arbetarförening bildats år 1850. Denna hade också under en tid bedrivit en kampanj för att en liknad förening även skulle bildas i Göteborg.
Stockholms Arbetarförening var själv en utbrytning ur Götreks och Trädgårdhs (kommunistiska) bildningscirkel. Denna den första GAF upplöstes två år senare år 1853. Men år 1866 nybildas GAF (vilket är den som är verksam idag) med litteratören och redaktören Axel Krook (skribent på bland annat Göteborgs-Posten) som dess ordförande. Initiativet togs dock av varvsarbetaren och den socialistiske agitatorn Gottfrid Lindman (vilken för övrigt är den förste socialistiske agitatorn i Sverige som vi känner vid namn) som hade värvat många arbetare för idén och önskade att GAF skulle representera den breda arbetarrörelsen, alltså att den också skulle ha socialistiska vinklar. Men Lindman blev utesluten ur GAF strax efter föreningen konstituerats. Ofta har detta förklarats med att liberala krafter tog ledningen. Men skärskådar man styrelsen finner man där även ledamöter med förankringar inom frikyrkligheten och nykterhetsrörelsen, vilka hade tydliga konservativa förtecken, och därmed fientligt inställda mot både socialismen som liberalismen.

Bilden som pressen i Göteborg gav av den nya arbetarrörelsen, vare sig den var liberal eller konservativ, var tydligt delad i två läger. Den starkt reaktionära högertidningen Göteborgs-Posten (GP) var entydigt negativ och drog sig inte för driva rena smutskastningskampanjer mot arbetarrörelsens företrädare och talesmän, såväl liberala som socialistiska. Göteborgs Handel- och Sjöfartstidning (GHT) å sin sida stod tidigt den liberala arbetarrörelsen nära, en förbindelse som fanns tydligt under S.A. Hedlunds tid som huvudredaktör och som under Henrik Hedlunds tid som huvudredaktör för tidningen skulle komma att fördjupas. Även när det gäller den socialistiska arbetarrörelsen var Handelstidningen både mer nyanserad och objektiv än vad GP var. Ett faktum man senare skulle tydligt se när August Palm kom att anordna sina möten i Göteborg senare under 1880-talet.

Carl T. Ek

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke mars 2022

 ”Erlander-rosen”

Vid 1969 års partikongress lämnade Tage Erlander posten som statsminister och ordförande efter 23 år. För att tacka honom för denna tid gjordes en insamling. Partiet lät göra ett märke i form av en ros som man sålde för 10 kr styck. Med de pengarna som grundplåt bildades en fond med Tages namn. Fondens namn var ”Tage Erlanders fond för Internationellt samarbete”. Efter förlustvalet 1976 startades en kampfond, som åren 1976–79 samlade in ca 6 miljoner kronor. Trots denna insats lyckades vi inte vinna valet 1979. Efter detta val nybildades kampfonden och en idé om att den gamla Erlanderrosen från 1969 skulle bli ”Kampfondsrosen” anammades. Hösten 1979 beslutades således att alla som gav ett bidrag till kampfonden skulle få en nålros som tack.

 PLACERING I BIBLIOTEKET: SAP-tavlan.

Publicerat i Månadens märke | Lämna en kommentar

Månadens märke februari 2022

TANU YL. På SSU-kongressen 1961 startades en kampanj till förmån för den SSU närstående ungdomsorganisationen, Youth Leauge i Tanganyika, nuvarande Tanzania. Syftet var att samla pengar till byggandet av en ungdomsledarskola. Unga Örnar och övriga nordiska socialdemokratiska ungdomsförbund var med i kampanjen. I samband med insamlingen såldes TANU-nålen.

PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU-tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke januari 2022

Husmorsgymnastiken.

  • 1942 startade Husmorsgymnastiken på initiativ av Konsum Stockholm, ett samarbete mellan Konsum Stockholm och Svenska gymnastikförbundet. Husmorsgymnastiken spred sig runt om i landet och KF verkade för husmorsgymnastikens utbredning över hela landet via konsumentföreningar och gillen.
  • På 1950-talet tillkom även barn- och pensionärsgymnastik.
  • 1964 var Husmorsgymnastikgrupper i gång på 1 000 platser med omkring 70 000 deltagare och KF hade en internationell gymnastikfest detta år på Malmö stadion där 3 000 husmödrar deltog från Sverige, Danmark, Holland, Norge, Tyskland och Österrike. 
  • Källa: Husmodersgymnastik Kooperativa förbundets bokförlag 1944.
  • Första märket Husmorsgymnastiken.
  • Andra märket Husmorsgymnastiken 10 år.
  • Tredje märket ÖHGK, Östersunds Husmödrars Gymnastikklubb, bildad 1944.

PLACERING I BIBLIOTEKET: KF-tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Månadens märke december 2021

H 4.2 Tjörnarps kursgård Tjörnarps kurs- och konferensanläggning var ursprungligen ett semesterhem för Kockumsarbetarna, vars syfte var att ge arbetarna möjligheter till rekreation. Under 1970-talet hade anläggningen också börjat användas som kurs- och konferens­anläggning, då främst av Metalls avdelning 4 i Malmö. 1982 bildades Tjörnarps kurs- och konferensanläggnings ekonomiska förening. Andelsägarna fanns främst bland fackliga organisationer med säte i Malmö. 2006 fick anläggningen likvida ekonomiska problem och gick i konkurs.

PLACERING I BIBLIOTEKET: ABF-tavlan.

Publicerat i Månadens märke | Lämna en kommentar

Månadens märke november 2021

Sveriges Folkbiografer AB (kort Folkbio) var en biografkedja, filmdistributör och ett filmbolag som bildades 1941 av Folkets Husföreningarnas riksorganisation, Bondeförbundet, LO, IOGT och NTO med Karl Kilbom som VD. Syftet med bolaget var att stärka och samla Folkets Husrörelsens biografer. Tanken var att producera kvalitetsfilm med anknytning till arbetar- och bondeklassens förhållanden. Sveriges Folkbiografer förmedlade film till 526 biografer. Bolaget lades ner 1972.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Reso-tavlan.

Publicerat i Månadens märke | Lämna en kommentar