Göteborgs förste socialdemokrat

C M Heurlin var utan tvekan Göteborgs förste socialdemokrat. Han var skräddarmästare liksom August Palm och de blev för övrigt goda vänner.  Heurlin hjälpte till att organisera Palms tal i Göteborg efter det första talet som Palm höll den 5 januari 1882.

Göteborg blev under slutet av 1800-talet en snabbt växande industristad med en stor inflyttning från landsbygden. År 1860 hade staden 37 043 invånare och vid sekelskiftet 130 619. Boendeförhållandena var usla, fattigdom och sjukdomar utbredda och ”fylleriet” härjade som värst i arbetarklassen. Många barn gick hungriga när familjeförsörjaren blivit av med sina pengar på krogen.

Arbetstiden var 12 timmar om dagen sex dagar per vecka. Arbetsförhållandena var dåliga och arbetsgivarens makt total. Rösträtten var begränsad till män som hade en årsinkomst över 800 kronor. Därigenom uteslöts arbetarklassen. Först 1917-21 fick Sverige succesivt allmän och lika rösträtt även för kvinnor.

Det fanns liberala krafter i mitten av 1800-talet som försökte lindra lidande och fattigdom. Arbetareföreningen, Göteborgs Folkbank, sjuk – och begravningskassor, bostadsstiftelser m.m. är sådana exempel.

De första fackföreningarna i Göteborg kom i början av 1880-talet. Murarnas fackförening var först 1881 men blev snart upplöst. Som stadens första bör därför betraktas Skrädderiarbetarnas fackförening som bildades 1982. De första fackföreningarna i Göteborg bildades också under liberal medverkan. Socialdemokratin såg som sin uppgift att få dessa att bli socialistiska.

Det var med dessa förutsättningar som CM Heurlin den 14 april 1884 samlade en liten skara arbetare i sin skräddarverkstad på Bergsgatan 33 (Bild) och bildade Arbetareklubben, som efter fyra månader döptes om till Socialdemokratiska föreningen och som fortfarande existerar idag. Detta är landets första socialdemokratiska sammanslutning. Korkskärare H  Menander blev dess första ordförande och CM Heurlin vice. Menander flyttade strax efteråt från Göteborg och är idag mest känd som författaren av sången ”Arbetets söner”. CM Heurlin efterträdde Menander som ordförande. Av de fjorton stiftarna på mötet var 12 organiserade nykterister (godtemplare). Medvetna arbetare avstod uppenbarligen från spriten.

Göteborgs förste socialdemokrat var egenföretagare, men en ivrig anhängare av fackföreningar. Socialdemokratiska föreningen deltog under 1885 intensivt i bildandet av fackföreningar och CM Heurlin skrev självklart på det första avtalet med skrädderiarbetarna.  Göteborgs dåvarande polismästare Elliot var inte så förtjust i de första socialisterna och har skrivit om C M Heurlin: ”Han kunde inte sy i en knapp i ett par byxor utan att komma på en ny galen idé”.

Pelle Berglund