Rosengrens Verkstadsklubbs hedersmärke

Utdrag ur Rosengrens Verkstadsklubbs historia som skrevs 1946.

• 1886 grundade E A Rosengren sin kassaskåpsfabrik vid Kronhusgatan i Göteborg.
• 1901 bildades en fackförening, Rosengrens Verkstadsklubb med inträde i Svenska jern- och metallarbetareförbundet. Klubben blev nummer 3 i avdelning 41 i Göteborg. De svenska arbetarna hade vid det här laget beslutat att kasta oket och skapa bättre förhållanden på arbetsplatserna, bättre löneförmåner m.m.
• 1902 slog sig arbetsgivarna samman och bildade Svenska arbetsgivarföreningen. Samma år kom klubbens första strejk som varade i 7 veckor. Det uppnåddes en del förbättringar och man fortsatte oförtrutet med att organisera arbetskamraterna och intressera dem för fackföreningen.
• 1905 flyttades verksamheten till Hisingen intill nuvarande Backaplan och detta år förklarade arbetsgivarna lockout som pågick i över fem månader. Trots mycket låga löner som det inte gick att leva på, trots stora familjer där nöden var stor blev det ändå ett fall framåt. Arbetsgivarna såg att arbetarna inte var att leka med.
• 1909 utbröt Storstrejken i Sverige som varade i sex månader, den tog hårt på krafterna, man stod eniga och arbetarna ville ej ge vika. Efter strejken bestod arbetet vid fabriken mest av tillverkning av kassaskåp, kassavalvsdörrar och järnkonstruktioner. Företaget erhöll ett stadgat rykte för sina produkter och var den ledande i branschen. Men tiderna försämrades, arbetstillgången blev mindre och arbetsstyrkan minskades. Många orkade inte betala sin kontingent till fackföreningen, blev strukna och medlemsantalet minskade. Trots de förbättringar man hittills uppnått hade en familjeförsörjare inte mer än 22 öre per timma. Metallklubben hade det bekymmersamt.
• 1911 var det ca 60 anställda och endast hälften organiserade. Det bildades agitationskommittéer som hade till uppgift att få in de oorganiserade arbetarna. I styrelsen satt orädda män, man gav sig inte och gick helt in för fackföreningsarbetet. Nu gjorde man framställan om ledighet 1 maj. Vid denna tid var det inte brukligt som nu med obligatorisk ledighet, utan man fick anhålla om ledighet. Eller helt enkelt ta sig fritt för att gå ut och demonstrera.
• 1913 försökte klubben få en veckas ledighet med full betalning, semester fanns inte men denna framställan avslogs. Man fick ett förslag att utan övertidsersättning arbeta in fredagar och lördagar under veckan för att få dessa dagar ledigt. Arbetstillgången blir bättre och är nu upp i ett 90-tal arbetare och ca 50 av dessa var organiserade.
• 1914 ändrade förbundet sitt namn till Svenska metallindustriarbetareförbundet.
• 1916 gjordes ideliga framställningar om höjda timlöner och ackordspriser och för första gången började det pratas om bildandet av ackordskommittéer. Klubben ordnade även fester och utflyktsresor och ofta blev resorna till gamla Krokängsparken där man förde ett fritt familjeliv på söndagarna.
• 1920 kunde inte förbundet och Arbetsgivareföreningen enas om ett nytt avtal. Förbundet överlämnade åt klubbarna att göra upp med respektive arbetsgivare. Efter en livlig diskussion beslöt Rosengrens Verkstadsklubb att sända ett ultimatum till bolagsledningen och innan tidsfristen gick ut enades man om ett avtal och arbetet fortsatte som vanligt. Arbetstiden minskade och ackordspriserna pressades ner, den minskade arbetstillgången har alltid varit arbetsgivarens bästa vapen. Arbetarna nöjde sig inte med detta utan framförde att man ville arbeta på timlön, vilket arbetsledningen ej kunde acceptera. Ordföranden fick ett ultimatum av arbetsledningen att antingen anta de uppsatta priserna eller få avsked p.g.a. arbetsbrist. Detta väckte stor förargelse bland medlemmarna men medlemmarna svek sina givna löften och det resulterade i att ordföranden blev avskedad som snart följdes av ett par andra avskedanden.
  Rädslan för ytterligare avskedande gjorde att man gick med på reducering av ackorden med 10 %.
• 1925 var arbetarna missnöjda med lönen och avtalsförhandlingarna strandade och en lockout blev följden men den blev kortvarig. Det ljusnade på åter på arbetsmarknaden och klubben blir åter starkare och medlemsantalet stiger.
• 1928 är medlemsantalet 125 och det bildas en understödsfond som har till uppgift att hjälpa långvarigt sjuka medlemmar. Frågan om trafikförhållandena till arbetsplatsen diskuterades och klubben begärde bättre buss- och båtförbindelse. Förbundet uppmanade klubbarna att bilda studiecirklar, föreningskunskap stod först på programmet.
• 1930 bildade klubben sin första studiecirkel, intresset var inte så stort i början men har under årenslopp stigit, då arbetarna började förstå att vägen till bättre förhållanden går genom kunskap och upplysning.
• 1936 varnades det för nazistfaran av många.
• 1937 köper klubben en fana, som invigdes vid ett högtidligt möte i Arbetarföreningen. Det börjar bli oroligt i världen. I Spanien hade ett blodigt inbördeskrig brutit ut och klubben tog parti för det olyckliga kämpande folket. Det bildades en Spanien-kommitté. Klubben hjälpte till med insamling av kläder och matvaror och beslutade att försörja ett spanskt barn, som beräknades kosta 55 kr per vecka, som togs på extra uttaxering varje vecka.
• Vid andra världskriget, blev många medlemmar inkallade och man bildade en beredskapskassa. Det beslutades om extra uttaxering varje vecka i samband med föreningskontingenten. Varje medlem som inkallades fick 2:50 kr per vecka och klubben fick även företaget att satsa lika mycket. Det streds även på annat sätt på annat håll: Ryssland och Finland hade börjat ett krig. De politiska riktningarna är i full fejd mot varandra, för och emot Finland. Den ena riktningen tog parti mot Finland och detta förorsakade att Förbundsstyrelsen släppte ett cirkulär nr 3, där det förbjöds att kommunister fick medverka i klubbstyrelserna, då man kort och gott betraktade dessa som landsförrädare. Sällan har något skapat en sådan irritation som detta cirkulär; hos kommunisterna har funnits många dugliga fackföreningsmän. Detta dekret har enligt klubbens mening förorsakat att fackföreningsarbetet skulle bli lidande på politiska motsättningar. Man protesterar skarpt mot cirkulär 3 och väljer icke politiskt organiserade medlemmar tillhörande oppositionen. Denna styrelse fick helt medlemmarnas förtroende och uträttade en hel del förmåner och förbättringar och nämnas bör att nästan samtliga arbetare fick förhöjda timlöner under denna styrelses regim. Allt fler blev inkallade på grund av det osäkra läget och det fick väljas suppleanter på nästan varje möte en tid.
• 1943 införde bolagsledningen tidsstudier och detta medförde en hel del bråk, till stor del för att man misstrodde det nya systemet. Styrelsen fick vara i farten hela tiden. För att lätta arbetsbördan valde man ackordskommittéer för varje avdelning. Detta visade sig vara en lycklig lösning som löste tvisterna på ett lugnt och sansat sätt till båda parters bästa. Klubben beslutade om en obligatorisk olycksfallsförsäkring.
• 1945 var medlemsantalet 400 och alla ackords-kommittéer ändrades till gruppstyrelser med förhandlingsfrihet för att underlätta klubbstyrelsens arbetsbörda. Det hade varit en 20 årig fred inom Metall och under denna tid hade arbetarna fått förlängd semester med två veckor med fullt betalt. Lönerna hade sakta stigit, bostadsförhållandena hade avsevärt förbättrats, men kriget gjorde att de ekonomiska problemen blev allt svårare. Mat, kläder försäkringar, föreningsavgifter och de höga hyrorna slukade allt. Missnöjet steg och man beslöt att säga upp avtalet för 1945. Efter flera sammankomster strandade förhandlingarna och Metall varslade om strejk. För det stora flertalet blev detta en svår tid under de fem månaderna som strejken varade. Denna strejk gav inte så mycket i utbyte som medlemmarna önskat; man kan säga att detta gav många nyttiga tankeställare. Man kan inte underlåta att märka att samarbetet varit mycket gott efter denna strejk mellan ledningen och klubben och det syntes som ledningen gjort ansträngningar att rätta till fel och brister och en hel del hade blivit uträttat. Bl.a. stod en stor flott matsal färdig att tas i bruk av arbetarna där det gick att få lagad mat för de som önskade, något som tidigare saknats.
• 1946 fick Rosengrens ett vackert semesterhem strax intill Rörtången. En fråga som blev allt mer aktuell är skyddsfrågan och nu bildades ett Säkerhetsråd bestående av representanter från bolagsledningen och arbetarna, som sammanträdde en gång i kvartalet. Nu fanns ca 400 medlemmar i klubben och dom sista raderna i Rosengrens Verkstadsklubbs 45-åriga historia skrevs med en tillbakablick, om hur stor skillnad det hade blivit på bostäder, sociala förhållanden, klädsel m.m. Hur kunde man då undgå att tänka på våra pionjärer, på alla dem som förr med hot om avsked, som med uppoffringar och utan ekonomisk vinning, endast av ideella intressen kämpat för arbetarklassens bästa. Låt oss därför, kamrater, bevara dessa kraftmän i tacksamt minne!
• På 1960-talet tillverkades även branddörrar och hyllställningar m.m. på Rosengrens.
• 1967 meddelade företagsledningen att kassaskåpsfabriken skulle läggas ned. Företagsnämnden hade sammankallats tidigt på eftermiddagen och ingen bland de anställda visste säkert vad frågan gällde men många anade att frågan skulle vara någon form av driftsförändringar. Verkställande direktören vid företaget, direktör Lennart Hagelin förklarade att företaget skulle läggas ner p.g.a. bristande lönsamhet. Ordförande för Verkstadsklubben, Gösta Sandberg sa att beskedet om nedläggningen kom som en chock. ”Den var så kraftig att vi blev stumma och inte sade någonting under företagsnämndens sammanträde.” Från fackföreningen reagerade man mycket kraftigt, Svenska Metallindustriarbetareförbundet hade 279 kollektivanslutna medlemmar på arbetsplatsen.

Källa: Rosengrens – arbetsplatsen som försvann: en sociologisk undersökning av P.-O. Johansson, Svenska metallindustri­arbetareförbundet Avdelning 41 Göteborg.

Arkivmaterial: Från Rosengrens verkstadsklubb i Göteborgs föreningsarkiv med material från folkrörelser och föreningar.

Symbolerna på märket: Två kassaskåpsnycklar och ett vred för att öppna dörr till kassavalv eller motsvarande.

PLACERING I BIBLIOTEKET: IF Metall-tavlan.