Månadens bok augusti 2019

TITEL: Torsten Henrikson – stadsbyggaren

FÖRFATTARE: Lars Wenander

UTGIVEN: 2006

TRYCKERI: Hjalmarson & Högberg Bokförlag

PLACERING I BIBLIOTEKET: Göteborgshyllan

Dagens kommunpolitiker i Göteborg kan mycket väl sucka och säga: ”Allt var så enkelt på Torsten Henriksons tid”. Visst, det var en tid av stora framsteg. Men det hade kunnat ske misstag och snedsteg om inte Henrikson hade tänkt till och hållit tungan rätt i munnen.

Denna bok är en solskenshistoria över en politikers liv – ingen politiker av idag har möjlighet att initiera så stora kommunala projekt – Älvsborgsbron, Tingstadstunneln, Ullevi, Landvetters flygplats och mycket mer.

Men allt var inte enkelt när man var mitt uppe i det – Henrikson ledde ett aktivt val att bygga ut spårvägen efter att ha sett amerikanska städers misslyckanden med trafiksituationen. Spårvägen stod inte högt i kurs vid denna tid.

Likaså tog Torsten Henrikson initiativ till hemliga uppköp av mark i Bergum och Angered för att få till regeringens godkännande att utvidga staden geografiskt och kunna bygga bostäder. Att tomtmark i närheten av staden skulle öka i värde förutsågs. Hade det varit i dagens samhälle hade kanske enskilda politiker eller höga tjänstemän sett möjligheten att tjäna en privat hacka och köpt upp mark via bulvaner. Men i dåtidens samhälle förankrade Henrikson idén om markuppköp med Folkpartiet genom Harry Hjörne och sedan körde man på via ett nybildat litet byggbolag som sköttes av en advokatbyrå. I dagens öppna samhälle hade man säkerligen inte kunnat dölja en sådan stor kommunal affär.

Torsten Henriksons personliga bakgrund var typisk för någon som var född 1906 i en arbetarfamilj – trångboddhet och små möjligheter till utbildning. Men arbetarrörelsen med engagemang i SSU och folkhögskolestudier kompenserade mycket. I maj 1933 blev Henrikson riksdagsledamot i andra kammaren då en ledamot avsade sin plats. Men i januari 1934 lämnade Henrikson socialdemokraterna i samband med bråken i Göteborgs arbetarekommun. Han och Albin Ström var sedan aktiva ledamöter med många tal, motioner och interpellationer i kammaren. Men Stockholm var tydligen trist för Henrikson rent privat och det gjorde tydligen att han inte ville ta uppdrag i huvudstaden senare i sin politiska gärning. I andrakammarvalet 1936 lyckades inte Socialistiska Partiet ta mandat i Göteborg så Ström och Henrikson åkte ur.

Henrikson började arbeta på SKF och blev studieorganisatör i Verkstadsklubben och 1945 redaktör för hyresgäströrelsens tidning Hyresgästen, vilket var ett heltidsuppdrag. Det handlade om ideologiskt engagemang i en rörelse – inte om personlig politisk karriär som situationen ofta är idag i många politikers engagemang.

Torsten kom också tillbaka till Socialdemokraterna och det rullade på snabbt, 1943 ledamot av stadsfullmäktige, 1944 kom han in i styrelsen för Göteborgs arbetarekommun och 1946 blev han ordförande, 1955 stadssekreterare, alltså kommunalråd av idag. Intressant att Torstens kompetens ansågs vara till stor nytta så snabbt efter det att han kom tillbaka till Socialdemokraterna.

Lars Wenander har skrivit en kortfattad, men lättillgänglig och bra sammanställning över Torsten Henriksons politiska engagemang och personliga liv. Det är också ett viktigt stycke av Göteborgs moderna historia som skildras.

Jan Å Johansson

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s