Axel Danielsson (1863 – 1899), socialdemokratisk politiker, agitator, journalist och grundare av tidningen Arbetet i Malmö.

Socialdemokraternas Första majmärke 1900, Axel Danielson och Fredrik Sterky. 1934 och 1963 Axel Danielsson.

Axel Danielsson föddes i Stavnäs i Värmland, kom från ett fattigt hem och med ekonomiskt stöd från socknen kunde han avlägga examen i Falun 1881 och inskrevs samma år vid Uppsala universitet. Hans ekonomiska situation tvingade honom dock att avbryta studierna innan någon examen tagits. Danielsson försökte närmast försörja sig som författare i Stockholm och lämnade ett stort antal bidrag till Budkaveln, Dagens nyheter, Söndagsnisse, Kasper med flera, vilket inte visade sig ekonomiskt framkomligt. Han råkade i misär och svalt i flera dagar i följd. På egen hand studerade han Marx, vars verk han kommit i kontakt med genom självstudier. Han blev personligen bekant med August Palm och hösten 1885 fick han anställning vid den nystartade tidningen Social-Demokraten. Redan den 4 december hade han som 22 åring sitt första signerade bidrag i tidningen och fram till vårkanten 1886 var det Danielssons penna som alltmer började ge färg åt tidningens både form och innehåll; han blev mycket uppmärksammad och beundrad. När Hjalmar Branting blev chefredaktör 1887 lämnade han livet i Stockholm och reste först till Sundsvall, för att där söka sig en ny bas, men han fann inte vad han sökte. I stället for han till Malmö på sommaren; där var marken redan plöjd av Agusts Palms tidning Folkviljan och där en raskt växande industri redan hade alstrat relativt starka fackföreningar. Han intresserade fackföreningarna för utgivandet av en självständig arbetartidning och den 6 augusti 1887 stod hans namn som redaktör på tidningen Arbetets första nummer. Han bildade även ett socialdemokratiskt arbetarparti med facket som kärna, en kärna som var mycket radikal.

Den intressantaste perioden i Axel Danielssons liv börjar nu och dess betydelsefullaste skede är den s.k. åtalsperioden. Tidningen Arbetet hade inte utkommit mer än tre månader förrän myndigheterna besvarade Danielssons flammande stridsförklaringar med ett åtal. 1888 dömdes Danielsson till 18 månaders fängelse för sina texter i Arbetet. Under straffets verkställande skrev han för tidningen och blev något av en legend eller martyr. Även det skönlitterära verket Genom gallret, Skizzer på vers och prosa tillkom i fängelset. 1890 återfick Danielsson sin frihet och mottogs av en folkskara på flera tusen personer som en hemvändande segerherre.

Det påstås ofta att han var personen som förde fram socialdemokratin i Sverige under slutet av 1800-talet. Dessutom kom han att ha ett stort inflytande över partiets ideologiska utveckling, vilket gick parallellt med att han själv utvecklade sin åskådning från en radikal till en reformistisk linje.

Han omtolkade Marx under en debatt med Knut Wicksell i augusti 1890. Detta blev avgörande för att socialdemokratin skulle driva politiken för att arbetarna skulle förbättra sin standard inom kapitalismen genom facklig och politisk kamp, liksom att det revolutionära framför allt rörde lagstiftningen.

1892 inträffade det som radikaler brukar kalla ”Danielssons avfall”, som innebar att han slutligen förklarade att han blivit reformist och ville att partiet skulle verka inom parlamentarismens, statens och demokratins ramar. Han gjorde en stor insats i rösträttsfrågan.

1897, till partiets fjärde kongress, författade han socialdemokraternas partiprogram. Hittills hade man följt det s.k. Gotha-programmet som kom till på den tyska socialistkongressen i Gotha 1875. Det nya partiprogrammet var avsevärt mindre revolutionärt än det föregående från 1888 och betonar fackets roll för partiet.

Danielsson, som tog till sig den brittiska Rochdale-kooperationen helt och hållet 1897, blev den avgörande kraften för arbetarrörelsens accepterande av kooperationen. Han skrev flera artiklar där han förespråkade kooperationen.

Han var från 1897 gift med folkskollärarinnan Elma Sundqvist (1865–1936). Under Axels fängelsetid var hon den som hjälpte honom att vara fullt verksam som redaktör för tidningen Arbetet.

Den långa fängelsevistelsen 1888-1890 hade allvarligt skadat hans hälsa och det benbrott som han 1898 ådrog sig i Lund vid påstigning på ett tåg, gjorde honom till halvt invalid och för sina krämpor tvingades han i mitten på december 1899 söka bot vid sanatoriet Elsterberg, Sachsen i Tyskland och fjärran från hemlandet avled han där 30 december samma år, endast 36 år gammal.

Den borgerliga pressen ägnade i sina dödsrunor Danielsson, en vacker hyllning såsom en »andens riddersman» och arbetarpressen skrev, att Danielsson hade varit en förgrundsgestalt i svensk arbetarrörelse, en med Branting jämnhög banbrytare för socialistisk åskådning som gått ur tiden. En »andens riddersman» var Danielsson. även i så måtto, att hans intellektuella intressen nådde vida utöver partilivets och folkrörelsernas trängre ram.

Danielsson ligger begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö. En byst av honom från Arbetets redaktion står efter tidningens nedläggning på Limhamns Folkets Hus.

I kommunvalet 1899 fick Socialdemokraterna 42,1 procent.

Sorg

Ditt verk skall gro och spira

som friska gränsen

och en gång rikt i vajande blomning gå.

Men vildskogsfriska fläkten

ifrån ditt väsen

skall aldrig mer vår kvalmtyngde ande nå.

 Ej har vårt sinne veknat,

ej modet brustit,

men nu i gryningstimman oss tycks ändå:

 som hade världen bleknat

och skiftat färgen

den dagen då ditt hjärta höll upp att slå.

Dikt av Bengt Lidforss vid Axel Danielssons död, införd i Arbetet den 2 januari 1900 och Folkbladet den 6 januari 1900.

Källor:

• Axel Danielsson av Rickard Lindström, Folket i Bilds Förlag 1950.
• Svensk arbetarrörelse under hundra år, Tidens förlag.
• Svenskt biografiskt lexikon (SBL).
• Skrivna A4-sidor 1910 av Per Albin Hansson om Axel Danielsson, avskrivet troligen av Sigfrid Oscarsson på Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg, förvaras på Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg.
• Förkämpar & Paroller av Jesper Eneroth, Tankesmedjan Tiden 2019.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Socialdemokraternas Första majmärkes-tavlan.