MÅNADENS BOK I MINNESBIBLIOTEKET MARS 2017

TITEL: Brödupploppet i Göteborg 1917

FÖRFATTARE: Gösta Carlson

UTGIVEN AV: Olo Förlag 1997

ISBN 91-630-5163 -X

TRYCKERI: Tryckeri AB Framåt

PLACERING I BIBLIOTEKET: Göteborgshyllan

Första världskriget, krigsransonering, prishöjningar, politisk splittring, februarirevolutionen i Ryssland, ”rykten” om att handlarna hade stora lager i väntan på ännu högre priser, demonstrationer, strejker – många faktorer och händelser låg bakom det som har kallats ”Brödupploppet i Göteborg” som inträffade för hundra år sedan.
På två år, från 1914 till 1916, fördubblades priserna på potatis, vetemjöl, smör, mjölk och fläsk. Statsminister Carl Schwartz kungjorde i riksdagen den 21 april 1917 att ransonerna måste skäras ned. De nedskurna ransonerna, liksom bristen på potatis var den direkta orsaken till de landsomfattande demonstrationerna under slutet av april och början av maj detta år.
Kvinnorna var ofta initiativtagare och drivande vid demonstrationerna. De hade varit tåliga och nyttjat alla sina knep i konsten att överleva. Till sist stod de med tom börs, öde skafferier och hungrande barn i kjolarna och ingenting att sätta på bordet.

Tillgången på potatis var så liten att livsmedelsnämnden ansåg att potatisen endast skulle säljas på ett fåtal ställen i staden. Ett av dessa ställen låg i hörnet av Husargatan – Södra Allégatan. I det tröstlösa köandet lördagen den 5 maj utanför utlämningsstället stegrades vreden över sakernas tillstånd och någon föreslog att man skulle ordna en demonstration och uppvakta stadens myndigheter vid Gustaf Adolfs Torg. Man beslutade att samlas klockan 15.00 på Johannesplatsen, en välkänd mötesplats på den tiden. Några tog kontakt med Göteborgs Arbetarekommun och fick låna ett standar med texten: Fred – bröd.

Axel Dahlström, ordförande i Göteborgs Arbetarekommun, fick rapport om det planerade mötet. Han kontaktade Nelly Thuring, S-kvinnornas ledare och den första socialdemokratiska kvinnan i stadsfullmäktige, som hade en fotoateljé på Järntorget och bad henne att skynda till Johannesplatsen och avstyra eventuella våldsamheter.
När mötet avslutats valde en grupp kvinnor att gå Andra Långgatan mot Järntorget. I butiken vid Göteborgs Förnyade Ångbageri AB, i hörnfastigheten vid Nordhemsgatan, krävde de att få köpa bröd utan kuponger. Då de nekades blev de, enligt polisrapporten, så hotfulla att polis kallades till platsen.

Liknande händelser inträffade i Annedal, Haga, Landala, Masthugget och Majorna och ridande polis och militärer ”tvingades” enligt polisrapporter att göra chock mot ungdomar vid Järntorget. Intensiteten i upploppet avtog vid midnatt och vid fyratiden på morgonen den 6 maj var det så lugnt att polisledningen kunde avblåsa sina kommenderingar.
Månadens bok minner om en händelse som definitivt tillhör ett av de viktigaste ”arbetarminnena” i stadens historia.

Ingemar Berlin