Fredens Förkämpar Socialismen är freden, avbildade är Erik Hedén, Zeta Höglund och Ivan Oljelund.
Krig mot kriget Bröd och Frihet, avbildad är Zeta Höglund.

Den 18–19 mars 1916 hölls mot partiledningens vilja en konferens i Folkets Hus i Stockholm av socialdemokratiska ungdomsförbundet om militarismen. Mötet diskuterade arbetarklassens ställning vid ett eventuellt krigsutbrott. 265 ombud deltog och bland deltagarna fanns Erik Hedén, kulturskribent i Social-Demokraten, Ivan Oljelund, redaktör för tidningen Brand samt Zeta Höglund, vänsterfraktionens ledande man som var konferensens huvudperson. Ämnet för konferensen var militarismen och avslutningen löd = icke en man, icke ett öre till militarismen och konferensen publicerade ett manifest, Fred till varje pris.

Fyra dagar senare blev Hedén, Oljelund och Höglund häktade, anklagade för landsförräderi och för delaktighet i brottet. Förräderiprocessen eller förräderimålet var en kontroversiell rättegångsprocess i Sverige som ägde rum mellan den 20 mars och den 6 september 1916 i Stockholm. Genom processen blev de två socialdemokraterna Zeta Höglund och Erik Hedén, samt ungsocialisten Ivan Oljelund åtalade och i första instans fällda för landsförräderi för att de deltagit i fredskongressen där mobiliseringsstrejk diskuterats. Då inga vittnesmål kunde åberopas av åklagaren utgjordes bevismaterialen endast av det officiella kongressreferatet och ett så kallat fredsmanifest som blivit publicerat i pressen. Hedén frikändes av högsta domstolen, medan Höglund och Oljelund vardera dömdes till fängelse i ett år respektive åtta månader för försök att förleda en allmänhet till ohörsamhet mot lag.

Domen väckte stark indignation inte endast inom socialdemokratin; folket trodde inte sina öron. En våg av protester drog över landet. Från riksdagens salar till massmöten ute i bygderna, från Universiteten till tidningsredaktionerna ljöd ropen mot denna vidunderliga dom. Förräderiprocessen förstärkte motsättningar som existerade inom socialdemokratin mellan reformister och revolutionärer. Händelsen hjälpte till att bana väg för socialdemokratins partisplittring 1917.

Källa: Arbetarrörelsens Förstamajförenings samlarrapport 124.

PLACERING I BIBLIOTEKET: Pappersmärkestavlan.