Bengt Hedlund av Ing-Marie Svedjenäs

Ibland mäter man en boks betydelse i dess omfång.

Det kan i vissa fall äga sin riktighet men i fallet med boken om Bengt Hedlund stämmer det förvisso icke.

Trots sin ringa storlek till det yttre är dess budskap ett betydelsefullt dokument i Göteborgs arbetarrörelses historia.

Då Bengt var 3 år flyttade med sina föräldrar till Göteborg strax efter 1:a världskriget.

Anledningen för dem liksom för många andra var förhoppningen att få ett drägligare liv.

Med ett vetenskapligt namn kallas detta för ”pull-effect”, det vill säga att människor flyttar för att kunna få en bättre livssituation. Det var samma sociala krafter i början av förra seklet som vi idag ser i strävan att ta sig till Europa.

Lika lite som det idag är någon garanti genom migration var för Bengt familj som hamnade i nödbostäder i Majorna.

I Göteborg var en av de stora arbetsmagneterna efter världskriget SKF och dit kom Bengt 1937 och han blev tidigt engagerad i det fackliga arbetet och fick därigenom en möjlighet till en bred utbildning både fackligt men även samhällspolitiskt.

Bengts fackliga engagemang på ”Kulan” kom mycket att handla om sociala frågor kopplade till anställningen och han blev genom den facklig-politiska samverkan med det socialdemokratiska partiet tidigt engagerad i lokalpolitiken i Göteborg.

Bengt kom aktivt delta i genomförandet av Socialdemokratins Efterkrigsprogram som presenterades 1944. Dess tyngdpunkt var att genomföra den ” Sociala Demokratin”, det vill säga trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och ålderdom.

!950-talet och 1960-talet i Sverige präglades av stor satsning på att bygga ut den kommunala sektorn under ledning av den socialdemokratiska regeringen

Bengt kom mycket att personifiera genomförandet av samhällsomvandlingen i Göteborg. Först som ombudsman på arbetarekommunen och senare stadssekreterare (kommunalråd) för Göteborgs stad.

Förutom de olika sektorer som idag är kommunala områden hade under Bengts tid kommunen ansvar för sjukvården som tog stort utrymme i den kommunala verksamheten.

Författaren ger en god inblick i hur det politiska uppdraget kom att ta Bengts tid i anspråk även vid köksbordet.

Två områden i hans politiska arbete som jag särskilt vill framhålla är engagemanget inom det sociala området; inrättandet av den kommunala färdtjänsten samt avskaffandet av det sociala klädförrådet.

Att engagemanget hos Bengt krävde sin tribut framgår med all tydlighet av boken och han avlider en fredag eftermiddag på hemväg från ett möte med sjukvårdsförvaltningen bara 64 år gammal.

Bengt var en engagerad samhällsmedborgare som kämpade för det gemensammas bästa.

Nils Erik Samuelsson