Månadens märke april 2017

Göteborgs SSU distrikt 1917 – 2007 Framtiden är vår.

Motivet på märket är hämtat från Göteborgsdistriktets fana som invigdes 1959. Märket föreställer en falk och texten ”Framtiden är vår”, som var SSU-distriktets paroll 1959. Märkessamlaren Lennart Nyberg var med och invigde fanan. (S.R.729)

PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU-tavlan.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens märke mars 2017

Svenska modellen ska utvecklas – inte avvecklas 1 maj 2017.

I vårt Sverige hålls ingen tillbaka. Ingen lämnas heller efter. Alla ska bidra efter sin förmåga och alla får ta del av en stark välfärd efter sina behov. Vi ska ha löner som går att leva på och en växande ekonomi som kommer alla till godo. Vi blir alla starkare när vi håller ihop och löser problem tillsammans. Det är detta som vi kallar den svenska modellen.

Vi är glada att kunna presentera ett nytt grepp på Minnesbibliotekets hemsida, månadens märke! Förhoppningen är att vi ska kunna visa upp ett märke ur arbetarrörelsens historia varje månad, med en kort historik om märket.

Publicerat i Månadens märke, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, mars 2017

MÅNADENS BOK I MINNESBIBLIOTEKET MARS 2017

TITEL: Brödupploppet i Göteborg 1917

FÖRFATTARE: Gösta Carlson

 

UTGIVEN AV: Olo Förlag 1997

ISBN 91-630-5163 -X

TRYCKERI: Tryckeri AB Framåt

PLACERING I BIBLIOTEKET: Göteborgshyllan

Första världskriget, krigsransonering, prishöjningar, politisk splittring, februarirevolutionen i Ryssland, ”rykten” om att handlarna hade stora lager i väntan på ännu högre priser, demonstrationer, strejker – många faktorer och händelser låg bakom det som har kallats ”Brödupploppet i Göteborg” som inträffade för hundra år sedan.
På två år, från 1914 till 1916, fördubblades priserna på potatis, vetemjöl, smör, mjölk och fläsk. Statsminister Carl Schwartz kungjorde i riksdagen den 21 april 1917 att ransonerna måste skäras ned. De nedskurna ransonerna, liksom bristen på potatis var den direkta orsaken till de landsomfattande demonstrationerna under slutet av april och början av maj detta år.
Kvinnorna var ofta initiativtagare och drivande vid demonstrationerna. De hade varit tåliga och nyttjat alla sina knep i konsten att överleva. Till sist stod de med tom börs, öde skafferier och hungrande barn i kjolarna och ingenting att sätta på bordet.

Tillgången på potatis var så liten att livsmedelsnämnden ansåg att potatisen endast skulle säljas på ett fåtal ställen i staden. Ett av dessa ställen låg i hörnet av Husargatan – Södra Allégatan. I det tröstlösa köandet lördagen den 5 maj utanför utlämningsstället stegrades vreden över sakernas tillstånd och någon föreslog att man skulle ordna en demonstration och uppvakta stadens myndigheter vid Gustaf Adolfs Torg. Man beslutade att samlas klockan 15.00 på Johannesplatsen, en välkänd mötesplats på den tiden. Några tog kontakt med Göteborgs Arbetarekommun och fick låna ett standar med texten: Fred – bröd.

Axel Dahlström, ordförande i Göteborgs Arbetarekommun, fick rapport om det planerade mötet. Han kontaktade Nelly Thuring, S-kvinnornas ledare och den första socialdemokratiska kvinnan i stadsfullmäktige, som hade en fotoateljé på Järntorget och bad henne att skynda till Johannesplatsen och avstyra eventuella våldsamheter.
När mötet avslutats valde en grupp kvinnor att gå Andra Långgatan mot Järntorget. I butiken vid Göteborgs Förnyade Ångbageri AB, i hörnfastigheten vid Nordhemsgatan, krävde de att få köpa bröd utan kuponger. Då de nekades blev de, enligt polisrapporten, så hotfulla att polis kallades till platsen.

Liknande händelser inträffade i Annedal, Haga, Landala, Masthugget och Majorna och ridande polis och militärer ”tvingades” enligt polisrapporter att göra chock mot ungdomar vid Järntorget. Intensiteten i upploppet avtog vid midnatt och vid fyratiden på morgonen den 6 maj var det så lugnt att polisledningen kunde avblåsa sina kommenderingar.
Månadens bok minner om en händelse som definitivt tillhör ett av de viktigaste ”arbetarminnena” i stadens historia.

Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, februari 2017

Bokomslag, Från Fram till folkhemmet

TITEL: Från Fram till folkhemmet- Per Albin som tidningsman och talare

FÖRFATTARE: Texter av Per Albin Hansson i urval av Anna Lisa Berkling

UTGIVEN AV: Metodica Press

ISBN: 91- 86090- 046

TRYCKERI: Gummessons Tryckeri AB, Falköping 1982

PLACERING I BIBLIOTEKET: På bokbordet

Året 1917 var ett händelserikt och omvälvande år i den europeiska och svenska historien. Svallvågorna från den första ryska revolutionen svepte in över vårt land. Livsmedelsbrist och prisfördyringar hade skapat revolutionära stämningar i landet. Mötesaktiviteten var hög, protestaktioner och demonstrationer förekom över hela landet.

Den då drygt 30-årige journalisten Per Albin Hansson, som blivit vald till ordförande i Stockholms Arbetarekommun, talade på riksdagshusets trappa den 21 april och var också den som talade på 1:a maj detta år i Stockholm.

Hans förstamajtal avslutas på följande sätt: ”Den slutliga striden för folkets rätt att vara herre i eget hus har börjat. Den skall med järnhård beslutsamhet föras vidare till ett segerrikt slut. Sveriges arbetare skola aldrig tillåta, att vårt land lämnas på efterkälken i den väldiga demokratiska framryckning, som nu överallt äger rum. Sverige skall bli vårt, det svära vi vid våra svajande röda dukar. Leve det nya Sverige, frihetens Sverige, folkets Sverige!”

Båda hans tal återfinns i Månadens bok som innehåller tal och artiklar signerade Per Albin Hansson och utvalda av hans dotter Anna Lisa Berkling.

Sin verksamhet som journalist inledde han i socialdemokratiska ungdomsförbundets månadstidning Fram, grundad 1903 i Malmö i samband med förbundets tillkomst.

Från 1 januari 1910 blev Per Albin medarbetare i Social-Demokraten där han fick en nattredaktörstjänst med en lön på 2 400 kr per år (46,50 kr/vecka).

I Morgontidningen Social – Demokratens jubileumsnummer 1945 berättade han om sitt samarbete med chefredaktören (Hjalmar Branting) under denna tid. Denna text finns också att läsa i Månadens bok.

Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, januari 2017

arbetarpressen

TITEL: Arbetarpressen i Göteborg FÖRFATIARE: Lars -Åke Engblom

UTGIVEN AV: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs Universitet – akademisk avhandling 1980

ISBN 91-85196-19-3

TRYCKERI: Tryckeri AB Framåt, Göteborg

PLACERING  I BIBLIOTEKET: Göteborgshyllan

I månadens bok kan man studera den unga arbetarrörelsens utveckling ur ett ”massmedialt” perspektiv. Boken,”Arbetarpressen i Göteborg”, är detaljrik, vetenskaplig, som en akademisk avhandling skall vara, men också väldigt spännande. Den är en brett upplagd studie som beskriver arbetarpressens förutsättningar, arbetarrörelsens presspolitik och tidningskonkurrensen i Göteborg under perioden 1890 – 1965.

Med hjälp av en föredömligt omfattande innehållsförteckning är det mycket lätt att hitta i boken och var man än dyker ner i den känner man tydligt ”historiens vingslag.”

Det omfångsrika personregistret, som utgörs av 307 personer – en blandning av kända och okända namn, är tillsammans med käll- och litteraturförteckningen en outsinlig känsla för den som vill forska vidare.

Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, december

heurlin

TITEL:” Akta er för socialdemokraterna! Den tidiga  arbetarrörelsens agitationsbroschyrer.”
FÖRFATTARE: Olle Josephsson, Marie Hedström
UTGIVEN AV: Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap 1995
ISBN 91-970429-1-9
PLACERING I BIBLIOTEKET: Hylla 11

”Akta er för socialdemokraterna!” Så lyder titeln för december månads bok på Minnesbiblioteket. För den som läst jubileumsboken om Göteborgs Arbetareförening är månadens bok en guldgruva för vidare utforskning om den unga arbetarrörelsen vid slutet av 1800-talet och tiden kring sekelskiftet.
Månadens bok innehåller” Agitationsbroschyrer utgivna inom arbetarrörelsen 1881-1909.” Vi får möta pionjärerna August Palm, Axel Danielsson m.fl i deras egna texter. Den i Göteborg kände skräddarmästaren CM Heurlin blev riksbekant som signaturen Martin. Han författade sin egen ”Socialismens Lilla Katekes” med tio  budord och förklaringar till dessa precis som en annan Martin gjort tidigare.
I Heurlins katekes, som utkom 1885, har det första budet följande lydelse:

”Arbetet är källan till all rikedom och kultur, hvarför hela afkastningen bör tillfalla dem som arbeta.”

Vill du läsa mer – kom gärna och besök Minnesbiblioteket med den passande adressen Heurlins  Plats 9!

Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, oktober

omslaget

TITEL: Bengt Tengroth -Arbetargrabben som blev varvsdirektör
FÖRFATTARE: Mats Wångersjö
FÖRLAG: Tre Böcker förlag
ISBN 978 91 7029 7663
PLACERING I BIBLIOTEKET: Finns till försäljning
Månadens bok är en alldeles nyutgiven bok som handlar om Göteborg – SKF, hamnen, varven, bostäder, utbildningsinstitutioner m.m men framför allt om mannen som genom sina insatser har satt en historisk prägel på vår stad.
Bengt Tengroth, som växte upp i ett arbetarhem i Landala, började som 15-åring i industriskolan på SKF och slutade som en av landets mest inflytelserika personer. I boken får vi följa Bengt i den fackliga och politiska karriären, men först och främst får vi insikter om hans insatser i omdaningen av hamn- och varvsverksamheten och hur han tänkte om det som blev Norra Älvstranden. I den här lärorika, spännande och överraskande boken tecknas bilden av en målmedveten, djärv och ärlig visionär som fortfarande är beredd att ha åsikter och stå för dem.
Journalisten Mats Wångersjö, som på uppdrag av Göteborgs Arbetareförening har tagit fram boken, skriver i sitt förord:

”Detta är en intervjubok. Inte en biografi. Inte en förtäckt självbiografi, även om det handlar om Bengt Tengroths liv, från ung fram till idag. Men det är jag som ställt frågorna, och det är jag som gjort urvalet.”

Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, september

Bülent Ecevit: Mot källan - samlade dikter

TITEL: Mot källan -samlade dikter
FÖRFATTARE: Bülent Ecevit
FÖRLAG: Fripress Bokförlag 1985
ISBN 91-85590-89-4
PLACERING I BIBLIOTEKET: Nyinkommen – inte inplacerad
Från 1974 till militärkuppen 1980 hette Turkiets premiärminister Bülent Ecevit. Under sin tid som politisk ledare skrev han också uppskattad poesi som har översatts till svenska. I poesiboken ”Mot källan” finns ett fylligt urval av hans dikter, tolkade av Anne-Marie Özkök.
I dikten ”Fredens generation” beskriver han den unga generationen:

”… med nakna fötter trampade de ned hatets tistlar, med trasiga kläder täckte de över det gamla blodet – sjungande och skrattande vandrade de tillsammans hand i hand i gryningsdunklet på frusna stigar alla dessa unga män alla dessa unga kvinnor mot en varmare dag som skall födas ur deras kärlek”

Diktboken ”Mot källan” gavs ut 1985 och i förordet till boken skriver Olof Palme: ”Jag har haft glädjen att möta Bülent Ecevit många gånger under en lång följd av år. Jag har lärt känna honom som en varm och stor personlighet. Bülent Ecevit är socialdemokrat. Därför har hoppet om och kampen för demokratin alltid präglat hans politiska gärning.”

Bülent Ecevit återkom som politisk ledare 1999-2002 – han efterträddes då som premiärminister av Recep Tayyip Erdoğan. Ecevit dog i november 2006.
Ingemar Berlin

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Månadens bok, maj 2016

Göteborg arbetareförening omslag

TITEL: Göteborgs Arbetareförening 1866-2016 – från liberalism till socialism

FÖRFATTARE: Gösta Carlson

FÖRLAG: A – Script förlag

ISBN 978-91-87171-15 -4

UTGIVNING: 2016

PLACERING I BIBLIOTEKET: Utställningsbordet

En av de äldsta föreningarna i Sverige firar jubileum. Det är Göteborgs Arbetareförening som bildades 1866 och i år kan se tillbaka på en 150-årig historia i staden. Den kände göteborgsförfattaren Gösta Carlson fick i uppdrag av föreningens styrelse att ”översiktligt och i berättande form informera om viktiga ting i föreningens historia.”

Boken speglar inte bara föreningens verksamhet utan också den tid och det samhälle som föreningen hade att verka i. Den senare delen av 1800-talet är en omvälvande period i vår historia – industrialiseringen, reformer inom jordbruket, emigrationen och nya politiska idéer fick stora konsekvenser för befolkningen – speciellt för arbetarna som fick kämpa för bättre levnadsvillkor. Arbetareföreningen kom att få en speciell roll i den situationen och boken ger en livfull bild av hur verksamheten utvecklades. I boken får vi också möta kända och okända göteborgsprofiler som genom sitt hängivna arbete varit med och skapat den stad som de överlämnat i senare generationers ansvar.

Ingemar Berlin

Publicerat i Fakta | Lämna en kommentar

Månadens bok, april 2016

Bokomslag visitkort

TITEL: En arbetare om Amerika

FÖRFATTARE: Hyacinthe Dubreuil (1883 – 1971)

ÖVERSÄTTNING:  Sven Backlund (1889 – 1953)

FÖRLAG: Wahlström & Widstrand

UTGIVEN: Tryckt Isaac Marcus boktryckeri 1930, upplaga okänd

PLACERING I BIBLIOTEKET: Ingår i Ernst Jungens boksamling

Boken inleds med en beskrivning av hur författaren  kommer till New Yorks hamn. Författaren är en fransk fackföreningsman, en mekaniker, som redan vid 17 års ålder gått med i CGT (Confederation generale du travail), och därefter  gjort en facklig karriär. Han är ute på en femton månader lång resa i Amerika  och året är 1928. Dubreuil är nyfiken på hur det fungerar i det stora landet i väster, söker jobb och arbetar bl.a. på Fords fabriker i Detroit. Hans stora  intresse är ”arbetets organisering och intensitet” och han gör jämförelser   mellan fransk och amerikansk industri. Slakterierna i Chicago är något som Dubreuil också studerar i detalj. Han är mycket noggrann i sina iakttagelser och med sina beskrivningar och reflexioner är Dubreuil ett viktigt tidsvittne från den epok i industrialiseringen som så intensivt präglades av Taylorismen och Fordismen.

Översättaren, Sven Backlund, var lärare i Ystad, men 1913 började han istället ägna sig åt journalistik, var utrikeskorrespondent för arbetarpressen och från 1922 utrikesredaktör i Ny Tid. Backlund sysslade ingående med Internationella arbetsorganisationens verksamhet (ILO) och var suppleant i Internationella arbetsrådet.

I boken ligger ett litet bokmärke – ett visitkort från Sven Backlund med en adress i Genève – ILO:s huvudsäte.

Ingemar Berlin

Publicerat i Fakta | Lämna en kommentar