Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg

SSU 100, 1917 – 2017.

SSU 100 år. SSU:s förbundssekreterare Andrea Törnestam inför 100-årsfirandet: ”SSU:arna 1917 fick inte gå ut i valrörelse, för vi hade inte allmän och lika rösträtt och detta bidrar med mycket energi till oss idag. SSU har de senaste åren gett ut egen nål inför Första maj men i år är det en nål för hela jubileumsåret, med en blinkning till den officiella Första Maj-nålen, eftersom ´sosseros-formen´ med skimrande guldkant är lånad därifrån. SSU bildades 27–28 oktober 1917 i Stockholm. Hela 2017 kommer att präglas av firandet och en stor jubileumsfest äger rum vid SSU-kongressen i Älvsjö den 13 augusti och en jubileumsbok har också tagits fram.”

PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU tavlan.

”Två sammanflätade hjärtan” Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Pinset introducerades i mars 2013 och är gjort av formgivaren Carl du Rietz. Kristna, muslimer, judar och andra religioner är en självklar del av dagens mångreligiösa Sverige. Därför är organisationen till för alla socialdemokrater med ett religiöst engagemang. Namnbytet från Broderskapsrörelsen gjordes 2011 till Socialdemokrater för tro och solidaritet och är en av socialdemokraternas fem sidoorganisationer.

PLACERING I BIBLIOTEKET: SAP tavlan.

LO ARBETETS DAG 22 AUG. 1948.

På Göteborgs gator arrangerades femtioårsjubileumet med ett festtåg på temat ”Arbetets dag”, från Järntorget till Svenska Mässan. Göteborgs Fackliga Centralorganisation beställde ett festmärke som visar en muskulös arbetare med bar överkropp och en slägga på axeln. Ett köpt märke berättigade till fri entré på Liseberg, där stora festligheter hölls för att fira LO 50 år. Reklam för arrangemanget gjordes bl.a. i tidningen Ny Tid där en annons var införd om Arbetets dag, söndagen den 22 augusti.

LO:s femtioårsjubileum i Stockholm firades på Skansen den 7 augusti 1948. Det finns en kortfilm om firandet på Arbetarrörelsens arkiv. (S.R.405)

TITEL: Ryssland 1917 – en revolutionskrönika månad för månad

FÖRFATTARE: Gunnar Gunnarson

UTGIVEN AV: Tidens förlag Stockholm 1967

TRYCKERI: Universaltryck AB, Stockholm

PLACERING I BIBLIOTEKET: Hylla 8 – politisk historia

Avgörande händelser, avgörande skeden, avgörande år som förändrade världen. Ett sådant år är 1917. Första världskriget pågår, den gamla samhällsordningen är på väg att upplösas och revolutionära stämningar präglar tiden. Revolutionen i Ryssland inleddes med spontana hungerupplopp, strejker, demonstrationer och butiksplundringar. I mars 1917 övergick en hungerdemonstration i huvudstaden till en regelrätt kraftmätning mellan tsaren och folket. Den fick ett oväntat resultat – soldaterna gjorde gemensam sak med demonstranterna, arbetare och soldater gick sida vid sida mot det förhatliga tsardömet. Revolutionen hade inletts.

För den som vill fördjupa sig i den ryska revolutionen är månadens bok: ”Ryssland 1917 – en revolutionskrönika från 1967” en faktaspäckad men lättläst krönika där händelseförloppet speglas månad för månad. I den omfattande inledningen ger författaren en initierad orienterande beskrivning av förspelet till de dramatiska händelserna under revolutionsåret. Huvuddelen av boken bygger på olika dokument – brev, uttalanden, rapporter, politiska tal, tidningsartiklar, protokoll etc som har valts ut av författaren och den ryske historikern A. P. Nenarokov.

I bokens digra bildmaterial finns den berömda bilden där Lenin i samspråk med Lindhagen korsar Korsgatan i Stockholm där han har gjort ett stopp på sin resa med tåg från Schweiz till Ryssland. De många bilderna i boken är försedda med bildtexter som fördjupar känslan av ett dramatiskt förlopp.

I slutet av boken har författaren i ett speciellt kapitel (Sagt om revolutionen) samlat texter med kommentarer om den ryska revolutionen. Här kan man läsa vad Rosa Luxemburg, Zeth Höglund och Hjalmar Branting tyckte om vad som hände för hundra år sedan i en bok som skrevs för femtio år sedan.

Ingemar Berlin

Göteborgs SSU distrikt 1917 – 2007 Framtiden är vår.

Motivet på märket är hämtat från Göteborgsdistriktets fana som invigdes 1959. Märket föreställer en falk och texten ”Framtiden är vår”, som var SSU-distriktets paroll 1959. Märkessamlaren Lennart Nyberg var med och invigde fanan. (S.R.729)

PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU-tavlan.

MÅNADENS BOK I MINNESBIBLIOTEKET MARS 2017

TITEL: Brödupploppet i Göteborg 1917

FÖRFATTARE: Gösta Carlson

UTGIVEN AV: Olo Förlag 1997

ISBN 91-630-5163 -X

TRYCKERI: Tryckeri AB Framåt

PLACERING I BIBLIOTEKET: Göteborgshyllan

Första världskriget, krigsransonering, prishöjningar, politisk splittring, februarirevolutionen i Ryssland, ”rykten” om att handlarna hade stora lager i väntan på ännu högre priser, demonstrationer, strejker – många faktorer och händelser låg bakom det som har kallats ”Brödupploppet i Göteborg” som inträffade för hundra år sedan.
På två år, från 1914 till 1916, fördubblades priserna på potatis, vetemjöl, smör, mjölk och fläsk. Statsminister Carl Schwartz kungjorde i riksdagen den 21 april 1917 att ransonerna måste skäras ned. De nedskurna ransonerna, liksom bristen på potatis var den direkta orsaken till de landsomfattande demonstrationerna under slutet av april och början av maj detta år.
Kvinnorna var ofta initiativtagare och drivande vid demonstrationerna. De hade varit tåliga och nyttjat alla sina knep i konsten att överleva. Till sist stod de med tom börs, öde skafferier och hungrande barn i kjolarna och ingenting att sätta på bordet.

Tillgången på potatis var så liten att livsmedelsnämnden ansåg att potatisen endast skulle säljas på ett fåtal ställen i staden. Ett av dessa ställen låg i hörnet av Husargatan – Södra Allégatan. I det tröstlösa köandet lördagen den 5 maj utanför utlämningsstället stegrades vreden över sakernas tillstånd och någon föreslog att man skulle ordna en demonstration och uppvakta stadens myndigheter vid Gustaf Adolfs Torg. Man beslutade att samlas klockan 15.00 på Johannesplatsen, en välkänd mötesplats på den tiden. Några tog kontakt med Göteborgs Arbetarekommun och fick låna ett standar med texten: Fred – bröd.

Axel Dahlström, ordförande i Göteborgs Arbetarekommun, fick rapport om det planerade mötet. Han kontaktade Nelly Thuring, S-kvinnornas ledare och den första socialdemokratiska kvinnan i stadsfullmäktige, som hade en fotoateljé på Järntorget och bad henne att skynda till Johannesplatsen och avstyra eventuella våldsamheter.
När mötet avslutats valde en grupp kvinnor att gå Andra Långgatan mot Järntorget. I butiken vid Göteborgs Förnyade Ångbageri AB, i hörnfastigheten vid Nordhemsgatan, krävde de att få köpa bröd utan kuponger. Då de nekades blev de, enligt polisrapporten, så hotfulla att polis kallades till platsen.

Liknande händelser inträffade i Annedal, Haga, Landala, Masthugget och Majorna och ridande polis och militärer ”tvingades” enligt polisrapporter att göra chock mot ungdomar vid Järntorget. Intensiteten i upploppet avtog vid midnatt och vid fyratiden på morgonen den 6 maj var det så lugnt att polisledningen kunde avblåsa sina kommenderingar.
Månadens bok minner om en händelse som definitivt tillhör ett av de viktigaste ”arbetarminnena” i stadens historia.

Ingemar Berlin

TITEL: Från Fram till folkhemmet- Per Albin som tidningsman och talare

FÖRFATTARE: Texter av Per Albin Hansson i urval av Anna Lisa Berkling

UTGIVEN AV: Metodica Press

ISBN: 91- 86090- 046

TRYCKERI: Gummessons Tryckeri AB, Falköping 1982

PLACERING I BIBLIOTEKET: På bokbordet

Året 1917 var ett händelserikt och omvälvande år i den europeiska och svenska historien. Svallvågorna från den första ryska revolutionen svepte in över vårt land. Livsmedelsbrist och prisfördyringar hade skapat revolutionära stämningar i landet. Mötesaktiviteten var hög, protestaktioner och demonstrationer förekom över hela landet.

Den då drygt 30-årige journalisten Per Albin Hansson, som blivit vald till ordförande i Stockholms Arbetarekommun, talade på riksdagshusets trappa den 21 april och var också den som talade på 1:a maj detta år i Stockholm.

Hans förstamajtal avslutas på följande sätt: ”Den slutliga striden för folkets rätt att vara herre i eget hus har börjat. Den skall med järnhård beslutsamhet föras vidare till ett segerrikt slut. Sveriges arbetare skola aldrig tillåta, att vårt land lämnas på efterkälken i den väldiga demokratiska framryckning, som nu överallt äger rum. Sverige skall bli vårt, det svära vi vid våra svajande röda dukar. Leve det nya Sverige, frihetens Sverige, folkets Sverige!”

Båda hans tal återfinns i Månadens bok som innehåller tal och artiklar signerade Per Albin Hansson och utvalda av hans dotter Anna Lisa Berkling.

Sin verksamhet som journalist inledde han i socialdemokratiska ungdomsförbundets månadstidning Fram, grundad 1903 i Malmö i samband med förbundets tillkomst.

Från 1 januari 1910 blev Per Albin medarbetare i Social-Demokraten där han fick en nattredaktörstjänst med en lön på 2 400 kr per år (46,50 kr/vecka).

I Morgontidningen Social – Demokratens jubileumsnummer 1945 berättade han om sitt samarbete med chefredaktören (Hjalmar Branting) under denna tid. Denna text finns också att läsa i Månadens bok.

Ingemar Berlin