Handelsanställdas förbunds, hedersnål i 18 karats guld.
Med uppskattning av mångårigt plikttroget arbete till gagn för förbundets strävande utnämner förbundsstyrelsen INGE JOHANSSON till hedersmedlem i Handelsanställdas förbund. Malmö den 20/2- 1997.
Denna text stod i asken som Inge fick när han mottog hedersnålen.
PLACERING I BIBLIOTEKET: Handelstavlan.
C M Heurlin var utan tvekan Göteborgs förste socialdemokrat. Han var skräddarmästare liksom August Palm och de blev för övrigt goda vänner. Heurlin hjälpte till att organisera Palms tal i Göteborg efter det första talet som Palm höll den 5 januari 1882.
Göteborg blev under slutet av 1800-talet en snabbt växande industristad med en stor inflyttning från landsbygden. År 1860 hade staden 37 043 invånare och vid sekelskiftet 130 619. Boendeförhållandena var usla, fattigdom och sjukdomar utbredda och ”fylleriet” härjade som värst i arbetarklassen. Många barn gick hungriga när familjeförsörjaren blivit av med sina pengar på krogen.
Arbetstiden var 12 timmar om dagen sex dagar per vecka. Arbetsförhållandena var dåliga och arbetsgivarens makt total. Rösträtten var begränsad till män som hade en årsinkomst över 800 kronor. Därigenom uteslöts arbetarklassen. Först 1917-21 fick Sverige succesivt allmän och lika rösträtt även för kvinnor.
Det fanns liberala krafter i mitten av 1800-talet som försökte lindra lidande och fattigdom. Arbetareföreningen, Göteborgs Folkbank, sjuk – och begravningskassor, bostadsstiftelser m.m. är sådana exempel.
De första fackföreningarna i Göteborg kom i början av 1880-talet. Murarnas fackförening var först 1881 men blev snart upplöst. Som stadens första bör därför betraktas Skrädderiarbetarnas fackförening som bildades 1982. De första fackföreningarna i Göteborg bildades också under liberal medverkan. Socialdemokratin såg som sin uppgift att få dessa att bli socialistiska.
Det var med dessa förutsättningar som CM Heurlin den 14 april 1884 samlade en liten skara arbetare i sin skräddarverkstad på Bergsgatan 33 (Bild) och bildade Arbetareklubben, som efter fyra månader döptes om till Socialdemokratiska föreningen och som fortfarande existerar idag. Detta är landets första socialdemokratiska sammanslutning. Korkskärare H Menander blev dess första ordförande och CM Heurlin vice. Menander flyttade strax efteråt från Göteborg och är idag mest känd som författaren av sången ”Arbetets söner”. CM Heurlin efterträdde Menander som ordförande. Av de fjorton stiftarna på mötet var 12 organiserade nykterister (godtemplare). Medvetna arbetare avstod uppenbarligen från spriten.
Göteborgs förste socialdemokrat var egenföretagare, men en ivrig anhängare av fackföreningar. Socialdemokratiska föreningen deltog under 1885 intensivt i bildandet av fackföreningar och CM Heurlin skrev självklart på det första avtalet med skrädderiarbetarna. Göteborgs dåvarande polismästare Elliot var inte så förtjust i de första socialisterna och har skrivit om C M Heurlin: ”Han kunde inte sy i en knapp i ett par byxor utan att komma på en ny galen idé”.
Pelle Berglund
TITEL: Den tredje vänstern
FÖRFATTARE: Johan Lönnroth, Jimmy Sand, Ann-Marie Ljungberg
FÖRLAG: Bokförlaget Korpen
ISBN 978-91-88383-27-3
PLACERING: För påseende i biblioteket
”Nya böcker om gamla tider” blev höstens tema i Minnesbibliotekets Månadens bok. Boken om Kata Dalström, med underrubriken ”Agitatorn som gick sin egen väg” var september månads bok och november månads bok handlade om Vänsterpartiet Göteborgs 100-åriga historia.
I december presenterar vi boken ”Den tredje vänstern” som tar avstamp i 1700-talets vänsterrörelse, liberalismen, men siktar mot framtiden och har ett tydligt politiskt budskap. Författarna, som är engagerade i Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, menar att ”Den tredje vänstern” kombinerar det bästa hos den första och andra vänstern, liberalismen och arbetarrörelsen. De menar att den tredje vänstern är i sin inledningsfas men ser tendenser i nutidens rörelser som visar att det är hög tid att konkretisera arbetet med ett program för den tredje vänstern.
Författarna inbjuder läsarna att aktivera sig i rörelsens arbete och avslutar sin bok med en uppmaning: ”Det är dags att ta tillbaka initiativet från den höger som innehaft det i snart ett halvt sekel. Uppgiften är inte alldeles enkel. Men den är knappast svårare än den som den första och andra vänstern hade under föregående århundraden.”
Ingemar Berlin
Umeå Socialdemokratiska högskoleförening USHF, är en förening som organiserar studenter vid Umeå universitet, SLU, folkhögskolor, Komvux och SFI, märket utkom 2017.
Föregångaren till USHF hette USSF och de var de första i landet som 1970 ställde upp med en socialdemokratisk lista till ett kårfullmäktigeval. Men USSF blev 1972 och framåt en klubb för militanta vänsteranhängare. När man åter startade en socialdemokratisk studentförening, USHF, på universitetet fick de 1982 tillåtelse av Umeå arbetarekommun att ställa upp med det socialdemokratiska partinamnet i kårfullmäktigevalen.
Källa: Den kämpande ungdomsrörelsen : en skildring av den socialdemokratiska ungdomsrörelsen i Västerbotten under 1900-talet : Västerbottens SSU-distrikt 70 år, 1923-1993 av Jan Å Johansson (1994)
Boken finns på Arbetarrörelsens Minnesbibliotek.
PLACERING I BIBLIOTEKET: SSU tavlan.
Så startade socialdemokratin i Göteborg
Den 30 januari 1890 bildades socialdemokraterna i Göteborg. Det hade då gått 8 år sedan den socialdemokratiske agitatorn August Palm för första gången höll sitt tal i staden. Det tog uppenbarligen tid att övertyga göteborgarna, och trots att den socialdemokratiska föreningen bildades 1884 rådde det stor split mellan de ledande företrädarna i Göteborg. Partiet hade bildat en riksorganisation 1889 och de centrala förterädarna med Axel Danielsson i spetsen var oroliga för partiets tröga utveckling Göteborg. Det behövs en ledare i Göteborg, skriver han bekymrat i ett brev till sina förtrogna.
Skräddarmästare August Palm höll sitt första tal i Göteborg torsdagen den 5 januari 1882 i ”Concert de Boulevards” lokaler på Södra Allégatan 9. Det var det första socialistiska talet i Göteborg och skulle, även om inledningen var trög, vara starten på den nya arbetarrörelsen i Göteborg.
Etablissemanget och myndigheterna gjorde allt för att stoppa agitatorn varhelst han kom i landet. Trots att yttrandefriheten var lagfäst fanns det många sätt att hindra Palm att tala. Landsfiskaler och borgmästare försökte på alla sätt. Därför fick August Palm vid detta tillfälle hålla tillgodo med lokalen på Allégatan. Det var ingen annan som ville eller vågade hyra ut en lokal i Göteborg. August Palm höll tusentals tal runt om i Sverige, ibland på improviserade platser, och skriver i sina memoarer att ju mer de försökte hindra honom desto mer blev han sporrad. Inte ens fängelsestraff för hädelse av regering och riksdag avskräckte honom. Han gisslade i sitt tal överheten och orättvisorna i samhället på sin flytande dansk-svenska och när åhörarna trodde de skulle få möta en buse så framträdde en liten orädd och städad skräddare som av en del förmodligen skulle kallas elegant.
I Göteborg fanns en liberal Arbetareförening som bildades redan 1866. Som mest hade den 3000 medlemmar, hade egen sjuk och begravningskassa, egna handelsbodar m.m. Arbetareföreningen hade sedan 1874 också ett stort hus med möteslokaler vid Järntorget (Bild) De liberala, men främst de konservativa krafterna i Arbetareföreningen, hindrade August Palm från använda deras lokaler. Arbetareföreningen togs sedermera över av socialdemokraterna och finns som självständig organisation än idag. Arbetareföreningen och den framväxande arbetarrörelsen i Göteborg korsade sina vägar många gånger under 1900-talet.
Pelle Berglund
TITEL: Vänsterpartiet Göteborgs första sekel
FÖRFATTARE: Redaktör Christian Larsson
UTGIVEN: 2017
TRYCKERI: Åtta.45 Tryckeri AB
PLACERING I BIBLIOTEKET: För påseende
Den 22 mars 1917 grundades ”Göteborgs Nya Arbetarekommun”, den organisation som idag är Vänsterpartiet Göteborg. Vid bildandet anslöt sig 170 medlemmar. I början av 20-talet når man en toppnotering på 1300 medlemmar men under resten av tjugotalet varierar medlemstalet mellan några hundra och tusen medlemmar.
Detta kan man läsa i den nyutkomna boken ”Vänsterpartiets Göteborgs första sekel ” – en bok om partiets historia under 100 år. Boken är kronologiskt upplagd med tioåriga tidsintervall där en drygt handfull skribenter, i olika avsnitt, skriver om händelser och politiska frågor utmärkande för sin speciella tid.
Boken innehåller beskrivningar av de många partisplittringarna och kampen om inflytandet i fackföreningsrörelsen och även i hyresgäströrelsen. Relationen med socialdemokraterna och samarbetet i kommunpolitiken på senare tid beskrivs i ett speciellt kapitel.
På nästan varannan sida finns en bild, vilket ökar intresset och läsbarheten för boken som omfattar 300 sidor. I bokens inledning får läsaren en rekommendation att inte försöka ge sig i kast med att plöja igenom boken på en gång utan istället göra nedslag i historiens tidsströmmar. Ett gott råd att ta till sig när man tar sig an en innehållsrik och spännande krönika.
Ingemar Berlin
Madrid 1936 Novembre 1937, kan vara ett minnesmärke över de hårda striderna runt Madrid under inbördeskriget. Särskilt från november 1936 till omkring november 1937 var det hårda strider. Republikanska sidan lyckades hindra Franco från att ta Madrid. Istället satsade fascisterna på att vinna vid andra fronter och Madrid tog de först när republikanska sidan slutligen besegrades i slutet av mars 1939. I boken No Pasarán! ges en historisk bakgrund till kriget i Spanien 1936-1939 utgiven av Svenska Spanienfrivilligas vänner.
PLACERING I BIBLIOTEKET: Internationella tavlan, Spanien.
SPÖ Första Majmärke 2008, 2009 och 2014.
Arbetarrörelsen i Österrike har en lång historisk tradition av att ge ut vackert utformade metallmärken till Första maj. Det första kom ut 1890 och kontinuerligt har de getts ut sedan dess med undantag för 1915-1918 (första världskriget) och 1934-1945 (austrofascist/nazidiktaturerna). Märkena som utgavs 2008, 2009 och 2014 speglar ganska väl historien.
Läs mer om Österrikes Första majmärken på:
http://members.aon.at/mai/code/msindex.htm
PLACERING I BIBLIOTEKET: Internationella tavlan, Österrike.
MÅNADENS BOK I MINNESBIBLIOTEKET SEPTEMBER 2017
TITEL: Kata Dalström: en minnesskrift
FÖRFATTARE: H.F. Spak
FÖRLAG: Förlagsaktiebolaget Fram
UTGIVEN: Stockholm 1924
PLACERING: Biografihyllan bokstav D
”Kata Dalström hade en stark tro på att samhället kan bli bättre. Vi lever i en tid när väldigt få tror att det är möjligt med ett rättvist och solidariskt samhälle. Då är det intressant att lyfta fram en tid när tron på människans möjlighet att förändra var så stark.”
Så säger historikern Gunnela Björk i en intervju i Aktuellt i Politiken med anledning av att hon nyligen gett ut en bok om Kata Dalström med underrubriken ”Agitatorn som gick sin egen väg.”
I Minnesbibliotekets biografihylla står sex verk som handlar om Kata Dalström. Den äldsta, ”Kata Dalström: en minneskrift”, gavs ut på Förlagsaktiebolaget Fram redan 1924, ett år efter Kata Dalströms bortgång. Författaren till denna minnesskrift var Fredrik Spak (1876-1926), kanske mest känd som ”Socialistprästen” eller ”Lantarbetarprästen.”
Det slitna häftet omfattar drygt 60 sidor och beskriver Kata som politiker, agitator och skriftställare. Förutom att texten ger ett detaljerat porträtt av professorsdottern, född 1858, som valde ett helt annat liv än vad alla förväntade sig, speglar också texten en tid som präglas av ideologiska motsättningar, partisplittringar, det första världskriget och fredsfrågan.
Om man gillar omsorgsfullt utformad äldre text, med inskjutna bisatser, så är också detta häfte en litterär njutning. En som har läst vårt exemplar på Minnesbiblioteket är Ernst Wigforss, åtminstone finns hans namnteckning på den första sidan under omslaget.
Ingemar Berlin
Övriga verk om Kata Dalström på Minnesbiblioteket
Minnesskrift över Kata Dalström, utgiven av Stockholms Fackliga Samorganisation 1929
Kata Dalström- liv, öden och äventyr i kampen mot herremakten, en krönika av Fredrik Ström, utgiven av Tidens Förlag 1930
Kata Dalström i Agitationen, texturval med kommentarer av Harriet Clayhills , utgiven av Arbetarkultur1973
Kata Dalström – Brev till Hjalmar Branting och Fredrik Ström, inledning och kommentarer av Rut Berggren, utgiven av Studentlitteratur 1987
Agitatorn Fru Kata – Kata Dalström och hennes tid, Rut Berggren, utgiven av Bokförlaget Prisma 1991
LO-distriktet i Skåne 100 år 1917 – 2017
1917 demonstrerade tusentals arbetare på flera orter för att driva genom en storstrejk. Demonstrationerna blev starten för LO-distriktet i Skåne – Sveriges äldsta arbetaredistrikt. Kampen för ett bättre liv fördes på många plan och LO-distriktet i Skåne var en av aktörerna. LO-distriktet blev framgångsrikt genom kamp och enighet. 2017 firar de sitt jubileum med en familjefest på Backagården i Höör.
PLACERING I BIBLIOTEKET: LO-tavlan
Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg 